I somras drabbades Bjuv av ett så kallat 100-årsregn. Tittar man över sundet var det bara några år sedan Köpenhamn lamslogs av ett än mer extremt skyfall.

Eftersom klimatförändringarna pekar på att den typen av extremväder bara kommer att förvärras framöver insåg Helsingborgs stad att det var dags att ta fram en plan för att ”klimatanpassa” kuststaden.

Men först behövde man en utredning som kunde kartlägga vilka områden som skulle bli värst drabbade vid två scenarier – 100-årsregn och höjda havsnivåer.

Uppdraget gick till Sweco, som idag pekar ut riskerna i en rapport. Slutsatsen? Helsingborg är sårbart. På sina håll riskerar människor att drunkna.

100-årsregnet: Råå i riskzonen

Ett 100-årsregn innebär ett kraftigt skyfall under kort tid, och i rapporten har man räknat med att det år 2065 skulle krävas att det faller 93

millimeter regn under sex timmar.  Utifrån den regnmängden har man sedan gjort en modell som visar vilka områden som kommer att svämma över, och var det är olämpligt att bygga nya hus.

Modellen visar att Råå ligger risigt till. Läget i staden och närheten till vattendraget gör att man till och med talar om en risk för att människor drunknar.

– Här är det lätt att tänka skyddsvallar kring Råån. Vi ska titta på hur andra städer löst problemet – det är ju inte ovanligt att vattendrag går genom staden, säger Malin Rizell, som är chef på kommunens stadsbyggnadsförvaltning.

Men tittar man istället på ett scenario som det i Köpenhamn, med upp till 171 millimeter regn på tre timmar, ligger stora delar av stadskärnan i farozonen.

Hög havsnivå: Knutpunkten kan dränkas

Knutpunkten är ett av de områden som skulle drabbas vid ett extremt skyfall. Och med sitt läge nere i hamnen ligger det dessutom först på tur att översvämmas om havsnivån stiger med tre meter.

Trots detta finns i dagsläget inga konkreta planer på att bygga om – eller flytta på – det viktiga trafiknavet.

– Det finns ett politiskt uppdrag att se över hela Knutpunkten. Tanken är främst att bygga om ur ett säkerhetsperspektiv, men klimatanpassning finns också med, säger Malin Rizell.

– Vi har inte kunnat påbörja uppdraget utan den tekniska utredningen. Nu är den här, fortsätter hon.

Lösningar kräver resurser

Med utredningen i handen måste kommunen börja fundera på lösningar. När det gäller nybyggen räknar man redan med klimatpåverkan – det har bygglagen sett till. Men allt annat kräver speciallösningar, som att gräva diken, bredda stränder och skapa dammar för att avleda vatten.

Lösningar finns det mängder av, slår Swecos rapport fast. Utmaningen är ekonomisk.

Se hur översvämningarna i Bjuv såg ut i juni efter det kraftiga 100-årsregnet som föll.