I mars i år havererade en helikopter på kalfjället, i trakterna av Storlien. Även om inte Haverikommissionens uppgift är att peka ut någon skyldig så framskymtar nu mellan raderna kritik mot piloten.

Under färden från Ånn med Værnes flygplats som slutdestination. Men ute på kalfjället kände sig piloten tvingad att gå ned eftersom vädret försämrats. Medan passageraren satt kvar i helikoptern vandrade piloten ut på fjället för att leta referenspunkter och hitta en bättre plats att stå på.

Han hittade inga bra referenspunkter, men däremot ett ställe där de kunde står mer skyddat. När de skulle lyfta välte helikoptern.

Haverikommissionen konstaterar att det gått till så att landningsstället skurit fast i skaren samtidigt som en vindby skjutit på fallet åt sidan.

Eftersom de kände en påtaglig bensinlukt tog sig samtliga ombord ur helikoptervraket. Varken piloten eller passageraren hade kläder som var anpassade till ett kalfjäll i dåligt väder. Trots de eventuella riskerna valde de att kliva in i den kraschade helikoptern, för att få skydd.

Det var samtidigt stora problem med telefonmottagningen. Men till sist lyckades de nå en kompis och han iscensatte ett räddningspådrag.

Nedan: Inslag från SVT Nyheter Jämtland den 16 mars 2016.

Av någon anledning stängde piloten av den utrustning som skulle hjälpa till att spåra haveriplatsen. Det skulle alltså i stället bli hundens spårsändare som gjorde att de kunde hittas efter flera timmar i det utsatta läget.

Så här skriver Haverikommissionen i sin rapport:

”Det aktuella vädret, referensfattig terräng och avsaknad av kontrasterande färgmärkning (på helikoptern) tillsammans med att nödsändaren stängdes av hade avsevärt kunnat försvåra möjligheterna att hitta vraket med de ombordvarande om de själva inte hade kunnat påkalla hjälp.”