I Västra Björnen är det full aktivitet. Här håller Åres nyaste område på att växa fram. Samtidigt är det här ett område som nu ger kommunens tjänstemän rejäl huvudvärk.
När detaljplanen för området vann laga kraft 2010 beslutade man att det inte behövdes en särskild miljökonsekvensbeskrivning då man inte ansåg att bygget skulle ha någon betydande miljöpåverkan. Istället gjordes en så kallad miljöuppföljningsplan.
Där står det bland annat att man ” ska förhindra oacceptabla jord- och slamtransporter ned i Vikbäcken och vidare ut i Åresjön” Ändå är det just det som skett – genom åren har bäcken fått allt sämre status på grund av just detta.
– Miljöplanen föll i glömska, säger Jari Hiltula som är nytillträdd samhällsbyggnadschef i Åre kommun.
Vad anser du om det?
– Det är ju klantigt. Det är klantigt av oss på kommunen och det är klantigt av exploatören, säger han.
Dagvatten stort problem
Istället har alltså området orsakat negativ påverkan på sjön. Dagvatten har åkt ner i de bäckar som finns i området och dragit med sig slam och jord ut i Åresjön.
– Jag skäms å kommunens vägnar, säger Malin Sahlin, Åres naturskyddsförening.
Naturskyddsföreningen har noggrant följt utvecklingen i Västra Björnen.
– Här fanns höga naturvärden, säger hon när vi åker runt i området.
– Personligen tycker jag att det jättetråkigt att det här området blev så förstört.
Går det att reparera?
– Nej, det gör det ju inte. Skogen är ju borta och alla värden med den, säger hon.
Få miljökonsekvensbeskrivningar
Fast egentligen är hanterandet av Västra Björnen inte förvånande. Vid större projekt ska man göra en bedömning ifall exploateringen kan påverka miljön. Om man tror det ska en miljökonsekvensbeskrivning, en MKB, göras. Normalt brukar man säga att var tionde projekt brukar kräva en MKB.
Sedan 2005 har ungefär 100 detaljplaner antagits i Åre kommun. I endast två av dem har vi lyckats hitta riktiga miljökonsekvensbeskrivningar. En för tunnelbygget mitt i byn – och en för den planerade hästsportarenan i Björnänge.
– Det kan finnas en detaljplan från 90-talet som ligger i botten och så ändrar man framöver. Men någon gång måste man också börja om från början och titta på konsekvenserna av hela exploateringen, säger Jari Hiltula.
Och tittar man bakåt syns hans resonemang tydligt. Åre har utvecklats enormt sedan 1970-talet. I dag finns 45 000 gästbäddar i kommunen varav den stora majoriteten finns i Åredalen.
Men när nya områden byggts så har man ofta förlitat sig på gamla detaljplaner som funnits. Och där har miljöaspekten knappt varit omnämnd.
Omstart på gång
Nu kommer kommunen att göra en översyn av all exploatering. Samtidigt kommer man ställa högre krav på kommande exploateringar där miljöbedömningen kommer få en framskjuten position.
– Jag tror att det kommer bli en prioriterad tillsyn framöver, säger Jari Hiltula.