Polisen är mitt uppe i en stor omorganisation. Men den har inte gått smärtfritt. Massiv kritik har riktats mot hur den nu är organiserad, inte minst vad gäller beslutet att stänga ner alla länskommunikationscentraler för att istället inrätta färre, och större, regionledningscentraler.

I norra Sverige infördes detta arbetssätt i våras. Då stängde man länskommunikationscentralerna i Östersund, Sundsvall, Umeå och Luleå. istället öppnades en enda central – i Umeå. Det är där du numera hamnar om du ringer och vill ha hjälp – oavsett om du bor i Tännäs i Härjedalen eller Karesuando i Norrbotten.

Många kritiker har pekat på operatörernas lokalkännedom har försvunnit i den nya organisationen och nu får kritikerna stöd av forskning.

Lokalkännedom viktig

Vid Linköpings universitet håller forskaren Stefan Holgersson på att titta på vad den nya organisationen innebär. Frågeställningen har varit vilka betydelser person- och lokalkännedom egentligen har.

Hela rapporten är inte klar men ett första utdrag finns. Och den visar att lokalkännedom är viktig. I rapporten ger Stefan Holgersson flera exempel där den lokala operatören kunnat bidra till att människor fått hjälp snabbt. När operatören bor och verkar i det område hen jobbar i, finns bättre förutsättningar att förstå sammanhangen.

Det kan till exempel handla om att hjälpa människor som gått vilse i fjällen. Där finns sällan vandringsleder eller skidspår utmarkerade på kartan utan där måste inringaren förlita sig på att operatören kan förstå var han eller hon är med hjälp av beskrivningar av vindskydd etcetera.

Jacka ledde till rånbytet

Den lokala kännedomen är även viktig i brottssammanhang. En lokal operatör har bättre koll på var brottsaktiva bor, vilka de umgås med och ibland även vilka bilar de kör.

I rapporten skriver Stefan Holgersson om ett personrån där gärningsmannen tog en väska. Den efterföljande insatsen blev resultatlös men en stund senare ringde en hundägare och berättade att hon hittat en jacka i en dunge.

Kände till området

Det naturliga i det läget hade varit att klassificera det som ett hittegodsärende, men operatören på länskommunikationscentralen visste var rånet hade skett. Och även om jackan hade hittats långt bort från rån-platsen så kände hen också till att det fanns ett bostadsområde inte långt från där jacken hittades. Operatören visste dessutom att det bodde många brottsaktiva i bostadsområdet.

Operatören kontaktade därför en hundpatrull som begav sig till platsen. Spåren ledde snart till bostadsområdet och en lägenhet. En husrannsakan gjordes och i lägenheten hittades väskan och gärningsmannen kunde gripas.

Inga stora vinster

Sammantaget menar Stefan Holgersson att det finns risker med polisens omorgansation. Förutom att lokal- och personkännedomen blir sämre tar förändringen i sig både tid och kraft. Han pekar även på att det finns en ökad risk för arbetsmiljöproblem för de stora centralerna.

Stefan Holgersson vill själv inte ställa upp på en intervju men inne på polisstationen i Östersund träffar vi ordförande för polisförbundet i Jämtland, Sven-Erik Svensson, och han är inte förvånad över vad studien kommit fram till.

– Det är viktigt att man har erfarenhet av det område man ansvarar i som operatör. Att man känner till lokala benämningar på orter och platser. Det är inte alltid man benämner saker vid sitt rätta namn, säger han.

Andra platsnamn i folkmun

I till exempel Östersund kallas ett helt område för ”Annersia”. En känd korsning går i folkmun under namnet ”olyckskorsningen”.

– I Östersund kallar vi fortfarande Konsum söder för Konsum söder fastän det var 20 år sedan det var en sådan butik, säger Sven-Erik Svensson.

I forskningsrapporten har man inte hittat några egentliga vinster men sammanslagningarna. eventuellt kan det bli billigare utbildningsinsatser.

Har ni inom facket sett några vinster?

– Vi har svårt att se några vinster än så länge, men vi får hoppas att det kommer, säger Sven-Erik Svensson.

Forskningen bygger på intervjuer och studier på plats.