För sannolikt första gången kommer en åklagare i svensk domstol peka ut en stat för ett attentat i Sverige.

Uzbekistan anklagas för mordförsöket på en regimkritiker i Strömsund 2012.

– Uzbekistan har inte svarat på någon fråga eller brytt sig om att en uzbekisk medborgare suttit häktad. De har inte gett många livstecken i från sig, säger åklagaren Krister Peterson till SVT  Nyheter Jämtland.

– Alla spår pekar mot Uzbekistan och deras totala ovilja mot att få det här utrett talar sitt eget språk, fortsätter Krister Peterson.

Det såvitt känt unika åtalet väntas väckas på tisdagen, men Krister Petersson redogör redan nu för sina slutsatser för TT.

I augusti i år överlämnade Ryssland en uzbekisk misstänkt torped till Sverige. Det skedde 3,5 år efter mordförsöket på en tung uzbekisk oppositionell, imamen Obid Nazarov. Allt fler ledtrådar pekar mot den uzbekiska diktaturen, anser Petersson.

– Det är alldeles uppenbart att det här var en regimkritiker som man ville åt.

– Det handlar ju inte om de mer vanliga motiven kärlek, pengar eller sprit – mycket talar istället för att motivet till mordet har sin grund i hans verksamhet i Uzbekistan, säger Peterson till SVT Jämtland.

Med sin internationella, politiska dimension lär målet vara ensamt i sitt slag i svensk rättshistoria och skulle platsa i en agentroman.

– Det är verkligen sensationellt, det är bara Litvinenko-fallet som är likt tycker jag, säger Jan Hallenberg, säkerhetspolitisk expert vid Försvarshögskolan.

Mäktiga krafter

Den ryske förre agenten Aleksandr Litvinenko mördades med radioaktivt polonium i London 2006. Spåren leder till Ryssland. De som utför politiska dåd brukar komma undan och skyddas av sina stater. Varken Litvinenko-fallet, eller många liknande dåd, har heller nått domstol.

Den 37-årige misstänkte skytten förnekar brott, men medger att han varit i Strömsund. Regimen har såvitt känt aldrig kommenterat attentatet. Petersson misstänker dock att mäktiga krafter har hjälpt mannen. Bland annat har han enkelt fått flera pass och visum, vilket brukar vara svårt för uzbeker.

– Uzbekiska myndigheter har också visat en total ovilja att svara på mina förfrågningar, säger Petersson.

Rysslands roll

Väl i Sverige hjälper ett uzbekiskt par den misstänkte skytten att lokalisera Nazarov. De frias dock 2012-13 i svensk domstol från medhjälp till dådet. De bor sen kvar i Sverige. Men när den misstänkte torpeden grips i Moskva i januari i år på svensk begäran åker paret hem till Uzbekistan, enligt åklagarens uppgifter.

Flera iakttagare noterar med stort intresse att Ryssland efter 3,5 års efterlysning i augusti överlämnade den misstänkte uzbekiske torpeden till Sverige, i ett läge med bottenfrusna svensk-ryska relationer.

– Det tyder väl på att detta inte är en akt av god vilja i de mellanstatliga rysk-svenska relationerna, att detta bottnar i något annat som är mycket viktigare, säger Wilhelm Agrell, spionexpert och professor vid Lunds universitet.

Bricka i spel

På frågan om Putin kan ha beslutat om överlämningen svarar Agrell:

– Viktiga utrikespolitiska beslut, som man får ranka det här som, sker nog inte utan att den högsta ledningen i en eller annan form har gett sitt godkännande till det.

Ingenting i Ryssland sker av en slump, säger en bedömare som vill vara anonym.

– Ryssland vill förmodligen att den misstänkte ska peka ut Uzbekistan.

Varför är en tiotusenkronorsfråga, men expertis anser att den misstänkte blivit en bricka i ett högt politiskt spel.