Livsmedelsbutikerna är det mest finmaskiga nätet av lokal service, därför har vi utgått från de butiker som finns i dag när vi gjort kartläggningen. Med hjälp av länsstyrelsernas listor över mindre livsmedelsbutiker har vi prickat in dessa på en karta.
Mer än tio minuters resväg till service
Närområdet som butiken servar har vi satt till en mil. Statliga myndigheten Tillväxtanalys använder mer än tio minuters resväg till butik i sina kartläggningar av tillgången till service, vilket är en liknande avgränsning.
Bara bebodda områden
Utifrån den kartbild vi fick fram tittade vi närmare på de områden som saknar butiker. Stora områden kunde sorteras bort eftersom det aldrig funnits vare sig butiker eller annan service där. Det handlar om stora delar av fjällvärlden, myrområden och nationalparker.
Lokal kunskap
Efter det har en andra genomgång gjorts, där vi med stöd av kunskap som finns inom SVT:s redaktioner, och i vissa fall efter kontakter med lokalbefolkningen, kunnat identifiera de områden där det tidigare funnits grundläggande service, men där denna lagts ned under de gångna årtiondena.
Varifrån kommer begreppet ”död zon”?
– Det menas inte att alla zoner är döda på landsbygden, utan är en motsats till politikerdebatten att hela Sverige ska leva. Utgångspunkten var frågan: Lever hela Sverige? säger Arne Müller, projektledare för SVT:s #dödazoner.
– Vi vill att inslagen ska visa olika situationer runt om i landet. Både de som trivs och tycker det är bra men även de som kämpar för att få ihop vardagen.
För det Arne Müller menar är att har man inte butik, postombud och skola, då är det svårt att få en inflyttning, eller kommer krävas väldigt mycket för att återkolonisera ett område.
– Sen är förhoppningen att visa politiker hur det ser ut på landsbygden – hur långt ska den här utvecklingen gå? säger Arne Müller.
Läs vår rapportering från Jämtlands län:
Forskare: ”Större städer gynnar landsbygden”