En mamma fick läsa i tidningen vad hennes dotter hade utsatts för i samband med sexuella övergrepp. Själv hade hon inte fått ta del av åtalet.
– Det är inte så det ska gå till. I våra system finns en ruta att kryssa i för att meddela målsäganden samtidigt som ett åtal skickas till tingsrätten, säger vice chefsåklagare John Nilsson, som också är medieåklagare vid Göteborgs åklagarkammare.
Vill inte bli intervjuad
Emma Harrius var förundersökningsledare i målet. Både hon och chefsåklagare Klas Lorefors avböjer intervju. I mail skriver hon:
– Det är förstås olyckligt det som skett, att vårdnadshavaren läst om åtalet i media innan denne fått information om att åtal väckts. Tingsrätten sköter normalt sett underrättelsen till parterna i samband med att stämningen utfärdas.
Hon menar att när det gäller barn görs en överenskommelse om vem som ska ha kontakten med barnet. I detta fall hamnade det på målsägandebiträdet. Men inte heller han fick information om att åtal väckts förrän flera veckor efteråt.
Vänta på kallelse
– Det är vanligt förfarande. Det är först när jag får en kallelse till tingsrätten, som jag får reda på att åtal har väckts, säger Andreas Hannah, målsägandebiträde.
I vanliga fall skickar tingsrätten ut stämningsansökan och kallelse inom ett par veckor. Om det inte går att skicka ut kallelse, så skickar tingsrätten istället en så kallad bevisstämning till den åtalade. Målsägande och målsägandebiträde meddelas då inte, utan får vänta till kallelse kommer.
Ser över rutiner
Enligt åklagarkammaren i Jönköping är detta en ”lokal sedvänja” att låta tingsrätten meddela parterna. Nu ser de över sina rutiner.
– Eftersom vi ej kan vara säkra på att tingsrätten skickar underrättelsen till parterna i samband med åtals väckande, som blir fallet när tingsrätten ”bevisstämmer”, kommer vi att se över våra rutiner för att se hur vi kan undvika att liknande händelser inträffar igen, skriver Emma Harrius.
