Höghastighetsjärnvägen som ska korta korta restiden mellan Göteborg, Malmö och Stockholm, beräknas kosta drygt 300 miljarder kronor. En nödvändig investering, enligt många, men det finns kritiker. På måndagen presenteras vilken sträckning regeringens förhandlare vill ha på den nya höghastighetsjärnvägen mellan Stockholm och Malmö. Flera kommuner i länet har lagt mycket tid och pengar på att övertyga förhandlarna om att förslaget genom Jönköping och Värnamo är det bästa.

Jonas Eliasson är professor i transportsystem vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, han är förvånad över att byggandet av höghastighetsjärnvägen inte diskuterats mer.

– Sverigeförhandlingen uppfattar inte sitt uppdrag som att de ska pröva om den ska byggas, de tycker bara de ska utreda hur det ska gå till. I slutänden är det regeringen och riksdagen som ska besluta om det är väl använda pengar, jag kan inte se annat än att beslutet är uppenbart, menar Jonas Eliasson. Han menar att projektet blir för dyrt och tror inte att det blir av.

”Kostar mer än det smakar”

Trafikverket har fått i uppgift att reda ut både vad totalkostnaden kan bli, och vilka så kallade värden, eller nyttor, en höghastighetsjärnväg kan innebära. Det handlar om att försöka räkna ut om man efter en investering i en höghastighetsjärnväg, kommer att få tillbaka pengarna. Man räknar till exempel på hur fastigheter i kommuner nära en station kan öka i värde, och hur samhället kan tjäna på bättre punktlighet i tågtrafiken. Det är till en stor del dessa beräknade värden flera forskare reagerat på.

– Kostnaderna är mycket större än värdena det skapar. Det slutar på omkring 57 miljarder minus. Hallandsåstunneln kostade 10 miljarder när den väl var klar, så bara nettoförlusten av detta projektet är sex gånger så stor som Hallandsåsen, säger Jonas Eliasson.

För mycket är oklart menar han  och flera andra forskare som ifrågsätter byggandet av nya höghastighetsjärnvägar. Pengarna motsvarar inte samhällsnyttan och det finns andra alternativ.

– Man skulle kunna lägga pengarna på att rusta upp och förbättra den befintliga järnvägen och tågtrafiken och det skulle ge mer igen per satsad krona.

”För optimistiskt”

Jonas Eliasson menar också att kommuner och regioner tar en stor risk om de är med och betalar för en stor investering, där det kan bli kommersiella krafter som styr själva tågtrafiken. Ingen vet hur ofta storstadstågen kommer att gå eller om de ens tänker stanna på mindre orter. Kommuner och regioner behöver också  lägga stora skattepengar på att subventionera nya regionaltåg som kan trafikera den nya järnvägen. Samtidigt vet ingen vilket utrymme regiontrafiken kommer att få på en ny järnväg. När förhandlingarna om de nya spårsträckorna nu börjar på allvar så efterlyser Jonas Eliasson lite mer eftertanke från kommunerna.

– Jag kan ibland tycka att de förhandlar väldigt optimistiskt. Den stora frågan för kommunerna är att man inte vet vilken trafik som kommer att köra på spåren. Det man diskuterar nu är bara att bygga själva rälsen, vilka tåg som sen kommer att gå, hur ofta, var de kommer stanna och kanske framförallt kostnaden och biljettpriset, det är det ingen som har kontroll på.

”Trafikverket håller inte med”

Från Trafikverkets sida menar man att projektet ändå kommer att löna sig.

 – Det är en svag olönsamhet har vi sagt. Men det finns delar vi inte har med i denna beräkning, till exempel att det kommer att frigöras kapacitet på befintlig järnväg. Vi har gjort en försiktig prognos. Till sommaren nästa år kommer nya kalkyler och anläggningskostnader, de tror jag kommer visa på lönsamhet, säger Peter Uneklint, som är programchef för höghastighetsjärnvägen på Trafikverket.

 HG Wessberg, en av regeringens utvalda förhandlare, är väl medveten om kritiken.

– Jag är också medveten om att det här är ett väldigt dyrt projekt, men däremot betvivlar jag att man kan göra precisa samhällsekonomiska bedömningar som gäller 150 år fram i tiden, och det är så lång tid som den här stambanan kommer att användas, minst.

 Han jämför den nya höghastighetsjärnvägen med de befintliga stambanorna, och menar att inte heller när man byggde dem kunde man vara säker på att det blev var en lönsam investering.

 ”Det är slöseri”

– Ska man göra av med så mycket pengar måste man vara väldigt säker på att det här skapar värde för pengarna, och med trafikverkets siffror kan man säga att det inte gör det. Det är slöseri, säger Jonas Eliasson.

Han menar att projektet blir för dyrt och är tveksam till att det blir av.