Branden som startade vid åttatiden på söndagskvällen såg vådlig ut. Lågorna var höga och syntes från långt håll. Under dramatiska omständigheter fick de 156 boende i huset utrymma, och de har sedan branden bott hos vänner, bekanta eller på hotell. Tisdag kväll, nästan två dygn efter att branden startade, verkar det som att en stor del av hyresgästerna kan få komma hem igen.

Kraven på lägenheterna

För att de ska få flytta in hänger fortfarande på fyra krav som ska uppfyllas, enligt restvärdesledaren vid räddningstjänsten i Jönköping, Christer Sjöstedt.

• Det ska finnas ett skalskydd, det vill säga lås till lägenheterna och fungerande dörrar.
• Fastighetsägaren ska se till att det finns el, vatten och avlopp.
• Taket ska säkras upp så att det inte faller ner bråte.
• Det ska vara lukt och sotfritt.

– De håller på att reparera dörrarna, och de har plockat bort det som låg på taket och vad det gäller lukt och sot så har vi inte haft så mycket sådana skador, säger Christer Sjöstedt.

Räddningstjänsten, hyresvärden och saneringsfirmor har samarbetat för att så snabbt som möjligt göra huset beboeligt igen.

– Det är det som de har jobbat som hårdast med.

De siktar på att det ska vara färdigt till strax efter klockan 17 i kväll. Då ska nämligen en sista besiktning göras, för att avgöra hur många lägenheter som är beboeliga och hur många som kan flytta tillbaka.

– Jag känner det positivt. Jag har gått igenom huset och det ser bra ut.

Olika skadenivåer

Huset kan delas in i tre nivåer av skador. Första nivån: längst ner är det egentligen nästan inga skador överhuvudtaget. Andra nivån: näst översta våningen är det lite lukt och lite sot. Någon lägenhet har fått lite vatten i sig. Tredje nivån: våningen högst upp har fått lite vattenskador genom sprickbildningar från taket, men det har inte varit så mycket att det har flutit vatten på golvet.

Byggd som betongkoloss

Vid första anblick på filmerna från brandkvällen såg huset ut att vara illa däran. Men räddningstjänsten hade bra kunskap om hur huset var uppbyggt och kunde därför undvika att huset fick ännu mer skador än det nu har.

– De här husen byggdes som betongkollos, säger Christer Sjöstedt.

Taket på översta våningen har ett betongbjälklag upp mot vinden. Ovanpå betongbjälklaget fanns en krypvind där man har ventilation. Krypvinden hade trätakstolar och tak av råspont och papp.

Räddningstjänsten taktisk

När det börjar brinna i vinden på hus av denna typ är det taktiskt att låta den brinna av.

– Ju mer vatten man sprutar, ju mer vatten rinner ner i huset. Och ju mer sprickbildningar i betongen blir det när man sprutar kallt vatten på den när den är varm.

 Att det tog så lång tid innan branden var släckt och att lågorna var så kraftiga beror på just detta, att man från räddningstjänstens sida använde så lite vatten som möjligt.

– Det var en bra taktisk inriktning annars hade vi haft mycket mer skador, säger Christer Sjöstedt.

Räddningstjänstens kunskap om byggkonstruktionen och tillgången till både stadsbyggnadskontorets register och sitt eget besiktningsregister har därför en avgörande betydelse.

– Vi har koll på olika fastigheter. Hade det varit ett äldre hus med träbjälklag hade aldrig gått att göra så här.

Boende informeras

Klockan 17 på tisdagen hålls ett informationsmöte i Södergårdsskolans matsal, där det lämnas besked om vilka som kan flytta tillbaka till sina lägenheter igen.