Jättelokan har under lång tid spridit sig över landet, enligt Jordbruksverket.

– Nu är den ganska vanlig och finns på många ställen. Den sprider sig på andra växters bekostnad och då blir det väldigt stora bestånd, säger Carin Bunnvik, enhetschef för växtregelenheten på Jordbruksverket.

Växtsaften från jättelokan kan ge brännskador på människor om den kommer i kontakt med solljus.

– Det blir blåsor om man har otur och är smärtsamt. Man kan säga att det är värre än brännässla, säger Carin Bunnvik.

Varnar för arten

Nu varnar bland annat Mullsjö kommun på sin hemsida för att arten blommar.

”Jättelokan förökar sig snabbt och kan konkurrera ut andra arter och kan på detta sätt minska den biologiska mångfalden”, skriver kommunen.

Det är den som äger eller sköter marken som ansvarar för att jättelokan tas bort medan kommunen ansvarar för bekämpningen på sin mark och Trafikverket har ansvaret för att ta bort arten från vägområden.

Mullsjö kommun rekommenderar den som ska bekämpa Jättebjörnlokan att använda heltäckande kläder och ögonskydd.

Kapas vid pålroten

Enligt bekämpningstipsen ska jättelokan kapas vid pålroten, alltså i övergången mellan rot och stam.

Denna är placerad precis i eller strax under markytan och kommunen rekommenderar att detta görs med en spade eller hacka.

Ett annat tips är att bearbeta jorden eftersom jättelokan sällan finns på brukad mark.

Detta kan exempelvis göras med en jordfräs eller genom att plöja jorden.

Är svårbekämpad

Jättelokan kan även kvävas genom att den begravs under lerhaltig och tät jord.

Enligt Mullsjö kommun ska kemiska bekämpningsmedel helst undvikas, särskilt i anslutning till stränder eller vattendrag.

Och jättebjörnlokan är svårbekämpad. Enligt Carin Bunnvik på Jordbruksverket beror det på att arten producerar mycket frön och har en förmåga att överleva när den kapas.

– Den är lite som en morot och har en tjock underjordisk stam. Därför behöver man bekämpa den i flera år innan plantorna försvunnit, säger hon.