Peter Lindström tar exemplet med hur uppklarade bostadsinbrott redovisas i England.

Om polisen gripit en person för ett inbrott kan de redovisa fler uppklarade brott om de pressar den misstänkte att erkänna andra inbrott – trots att inbrottstjuven inte knutits specifikt till brotten.   

– Eftersom man i England får en straffskärpning om man grips tredje gången kan polisen använda det och säga att om den misstänkte erkänner så kommer inte lagen användas, säger Peter Lindström.

Inte jämföra

Enligt siffror som SVT har tagit fram från Brottsförebyggande rådet (Brå) klarade polisen upp endast upp 14 procent av vardagsbrotten i landet under första halvåret 2016 – trots att de utgör 83 procent av alla anmälningar.

Men även Brå rekommenderar att inte jämföra statistik över uppklarade brott mellan länder just eftersom hur den redovisas skiljer sig åt.

Samma förutsättningar

Finland är enligt Peter Lindström ett annat land som ibland lyfts fram som ett positivt exempel för att de har en högre uppklarningsstatistik jämfört med Sverige.

Men även där redovisas statistiken annorlunda.

– Men de har ungefär samma uppklarningsnivåer som vi. Skillnaderna är inte så stora, säger Peter Lindström.

Enligt honom beror det på att förutsättningarna för att lösa brott är samma som i Sverige.

– Tar man inte någon på bar gärning eller knyter dem till stöldgods är det svårt att få brottet uppklarat. Svensk polis arbetar ungefär likadant, säger Lindström.