Tufft för små kommuner att överleva

Uppdaterad
Publicerad

I Gnosjö samhälle gapar flera butikslokaler tomma. Invånarantalet har sjunkit med nästan 800 personer de senaste 15 åren och kommunen kämpar med ett stort ekonomiskt underskott. Något som inte är unikt för småkommunerna i vårt län.

Bertil Nilsson är regionpolitker och före detta kommunlaråd i Gnosjö. Han bor alldeles vid gränsen till Gislaveds kommun där Nissan rinner och han tror att sydvästra länets överlevnad hänger på att kommungränserna mellan Gnosjö, Gislaved, Vaggeryd och Värnamo (GGVV) succesivt suddas ut och på sikt slås samman till en större kommun.

– Då skulle vi bli en faktor att räkna med i södra Sverige, säger han. Vi skulle bli en kommun med cirka 80 000 invånare, näst störst i Jönköpings län.

Gemensam marknadsföring

Tillsammans med några andra ingår Bertil Nilsson i en projektgrupp som vill marknadsföra GGVV-regionen helt utan kommungränser. Samtal har påbörjats med berörda kommunalråd och ett förslag är inlämnat till Regionens utvecklingskontor.

– Det får inte vara kommungränsen som avgör. Vi måste hitta en gemensam marknadsföringsstrategi där vi påvisar alla de olika möjligheterna som finns här; boende, arbete, fritid och framtid.

Han menar att det idag finns ett visst mått av rivalitet mellan kommunerna, inte minst när det gäller att locka till sig nya medborgare.

– Och det är förfärligt. Vad vi behöver är fler invånare och det är väl inte hela världen om de bosätter sig i Värnamo eller Gislaved. Huvudsaken är att vi får hit männiksorna för det är basen för vår ekonomi.

Går mot strömmen

Men det finns också de som tänker tvärt om. Alldeles nyligen bildades Westbopartiet vars främsta agenda är att dela upp nuvarande Gislaveds kommun i två mindre kommuner. Detta för att få politiken närmare folket. En av partiets grundare är Jan Stridh.

– Det är ett demokratiskt problem att hamna i en situation där kommunerna blir större och innehåller fler tätorter, säger han. Vi har inget system i Sverige idag som säkerställer mandatfördelningen per ort. Mandaten är partifärger, var personerna bor, lever och verkar finns inget som styr.

Behövs ingen huvudort

En uppdelning mellan Westbo och Gislved skulle innbära att tätorten Gislaved blir en kommun medan de kringliggande mindre tätorterna bildar en egen. Och enligt Jan Stridh behövs ingen huvudort i den nya kommunen Westbo.

– De stora kommunhusen byggdes i en helt annan teknikmiljö. Distansarbete existerade inte. Det är helt annat idag när det finns möjlighet att decentralisera en förvaltning och det ska tas tillvara.

Siktar på fullmäktige

Westbopartiet hoppas kunna komma in i fullmäktige valet 2018 och därefter på sikt genomföra kommundelningen. Bertil Nilsson å andra sidan hoppas på besked om vilken riktning marknadsföringsprojektet för GGVV ska ta, under december.

– Vågar vi inte påbörja processen är jag mycket orolig för de mindre kommunerna, hur vi ska kunna utvecklas och hålla den servicen och standarden som lagar och förordningar kräver. Kanske kan en sammanslagning bli verklig efter valet 2022.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.