Revisionsrapporten ”Landstingsstyrelsens ekonomiska styrning och kontroll” är en dyster läsning för de styrande politikerna och tjänstemännen inom landstinget, som nu blivit region Norrbotten. 

Mer än två miljarder fel

För under de tio senaste åren har de stora divisionerna inom hälso-och sjukvården inte klarat av de politiskt beslutade budgetmålen en enda gång.

Och överskridandet av budgetarna handlar om stora pengar – drygt två miljarder kronor mellan 2006 och 2016.

Under samma period har de beslutade sparåtgärderna för att få en ekonomi i balans inte alls följts.

Bara hälften av de sparåtgärder som har beslutats har genomförts och enkelt uttryckt beror det på att chefer på lägre nivå varken tagit budgetmålen eller sparkraven på allvar.

Obegränsade resurser

”Det saknas ett regelverk som tydliggör det ekonomiska ansvaret och vilka resurser som finns tillgängliga för verksamheten. De ekonomiska målen medger en högre resursförbrukning än enheternas budgetar”, skriver revisorerna och fortsätter:

”Ett budgetöverskridande har inte fått några negativa konsekvenser utan har kunnat fortgå år efter år. Den pedagogiska effekten av detta blir att de ekonomiska resurserna i praktiken inte upplevs begränsade.” 

– Vårt budskap är att om landstingsledningen till och med fattar tio beslut till om sparåtgärder så spelar det ingen roll om inte ekonomistyrningsprinciperna även på enhetsnivå är så tydliga och klara så att det får effekt, säger regionrevisorernas ordförande Marita Björkman(S)

”Inget bra chefskap”

Revisorerna vill skärpa regelverket om det ekonomiska ansvaret och förändra kulturen inom regionen så att ansvariga chefer vidtar åtgärder för att nå en budget i balans.

– Vi brukar inte komma med rekommendationer, men vi gör det den här gången för att vi tycker att slutsatserna i rapporten är så allvarliga, säger Marit Björkman.

Maria Stenberg håller med om mycket i rapporten och hon menar att cheferna utanför regionhuset måste ta sitt ekonomiska ansvar.

– Jag tycker inte att det är ett bra chefs-och ledarskap. Man har ett uppdrag att man ska anpassa sina kostnader till budgeten. Verksamheten ska anpassas till de medel vi fått av skattebetalarna, säger hon.

Årets budgetmiss slutar på 438 miljoner kronor – nästan en halv miljard – och de pengarna ska tas tillbaka genom effektiviseringar, enligt landstingsledningen.

– Det är klart att jag inte är nöjd med att man inte håller sina budgetar. Däremot så ser jag med tillförsikt att de åtgärder som vidtagits på ledningsnivå ska ge verkan, säger Maria Stenberg.