Glädje efter domslut Foto: Hans Sternlund

Samebyn får jakträttigheterna i fjällen

Uppdaterad
Publicerad

Under tisdagen kom domen i det uppmärksammade så kallade Girjasmålet. Rättegången handlar om det är staten eller samebyn som har rätt att bestämma över småviltsjakt och fiske inom renskötselområdet.

GRAFIK: Därför ska du bry dig om Girjas

Gällivare tingsrätt ger Girjas sameby rätt att bestämma över småviltsjakten och fisket i det geografiska område som ingår i samebyn. Detta innebär att rätten går emot riksdagens beslut från 1993 om att låta staten förfoga över rättigheterna.

Rätten till fjälljakten

Samebyns ordförande Matti Berg var rörd när han kommenterade domen:

– Det är en lång kamp som vi har gått segrande ur, jag är så glad och lättad, säger han till Sameradion & SVT Sápmi.

Domstolen skriver i domen att samebyn har ensamrätt till småviltsjakt och fiske inom området.

I domen skriver tingsrätten att staten inte får upplåta jakt på småvilt och fiske utan samebyns samtycke.

Samer har brukat marken i 1000 år

Rätten resonerar så att det är fastslaget att Girjas sameby jagat och fiskat i området i över 1000 år och att man därmed har rätt till marken enligt urminnes hävd. Det var först under 1500-talet, när samerna började betala skatt, som de föll under svensk suveränitet, enligt rätten.

– Grunden till domslutet är att tingsrätten har sett att samerna har brukat området sedan 500 e.Kr, säger domare Niklas Lind till Sameradion och SVT Sápmi.  

Tingsrätten har sett att svenska staten först blev ägare till marken före avvittringen 1887 i samband att den första renbeteslagen. 

– Och då kunde vi se att samebyn redan länge brukat marken, säger Niklas Lind. 

Lång process

Bakgrunden till det kontroversiella målet är att Girjas sameby vill att rätten tar ställning till vem som äger rätten till småviltjakt och fiske inom de marker samebyn använder för renbete ovanför odlingsgränsen.

2009 stämde samebyn tillsammans med Svenska samernas riksförbund svenska staten med grunden att samebyn ensam har rätt att bestämma hur och var jakt och fiske ska bedrivas.

Samebyn hade två yrkanden; antingen att de har rätten själv och ensam, att förvalta jakten och fisket – eller att samebyn och staten har delad rätt.

Misstänksam lokalbefolkning

Kirunabon Robert Björk är jägare och fiskare och ser med misstänksamhet på samebyns ambitioner.

– Nästa steg blir ju inskränkningar i snöskoterkörning, älgjakt och så vidare, säger han.

Men det är en misstanke som Girjas ordförande Matti Berg avfärdar.

– Jag har full förståelse för att mistänksamheten finns. Min förhoppning är att när vi har vunnit målet så kan vi sätta oss ned och göra något bra tillsammans.

Samebyn anser rätten till fisket och småviltsjakten vara en rättighet grundad på urminnes hävd, det vill säga rättigheten har upparbetats under lång tids brukande av marken.

Under rättegången hävdade samebyn också att ensamrätten är reglerad i dagens rennäringslag.

”Inte nyttjat området”

Staten har hela tiden bestridit samebyns talan och hävdat att samerna inte nämnvärt nyttjat området innan staten gjorde anspråk på äganderätten. Man har hävdat att samerna inte heller jagat och fiskat i speciellt stor omfattning.

Staten erkänner dock samebymedlemmarnas rätt till att själva jaga och fiske, men hävdar att det inte finns något lagligt stöd för att de även har rätt att förvalta jakten för övriga jägare.

Ifrågasätter samernas status?

Statens ombud har under rättegången fått utstå hård kritik efter ett uttalande som har tolkats som att han ifrågasätter samernas status som urfolk.

– Sverige har inte några internationella förpliktelser att erkänna särskilda rättigheter till samerna vare sig dessa anses vara ett urfolk eller inte, sa statens ombud Hans Forssell under sin sakframställan.

Domen i Gällivare tingsrätt har flyttats fram två gånger innan den slutligen föll under onsdagen. Målet kommer troligtvis att gå vidare till högsta instans.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Rätten till fjälljakten

Mer i ämnet