Målet: Utrota mårdhunden

Uppdaterad
Publicerad

Tama mårdhundar från Finland har köpts in för att stoppa spridningen.

20 tama och steriliserade mårdhundar från Finland har köpts in och släppts ut i de Norrbottniska skogarna. Tanken är att de ska locka fram de vilda individerna som då kan avlivas.

-En mårdhund ägnar all sin energi till att hitta en partner, så när vi släpper ut de här tama individerna kommer de så småningom att hitta en kamrat i det vilda som vi då lätt kommer åt att avliva, och sedan släpps den tama mårdhunden ut på nytt för att finna en ny partner. Bevarandebiologi är inte alltid vackert, säger P-A Åhlén som sedan tio år tillbaka arbetat som projektledare för mårdhundsprojektet.

Kan sprida allvarliga sjukdomar

Skälet till att Naturvårdsverket valt att prioritera mårdhundsprojektet är att en okontrollerad spridning av arten enligt forskare kan få allvarliga konsekvenser för både natur och människor.

Mårdhunden är tålig och förökar sig snabbt, och den kan bidra till spridning av allvarliga sjukdomar och parasiter, som till exempel rabies och den fruktade dvärgbandmasken.

Dvärgbandmasken har på senare år påträffats på flera platser i södra Sverige.

-Problemet är att om en smittad mårdhund eller räv lämnar avföring i närheten av ett vattendrag eller en blåbärstuva, och en människa dricker av vattnet eller äter bären, då kan människan få i sig ägg av masken. Det i sin tur kan leda till att masken kläcks och skadar levern. En människa som drabbas av dvärgbandmask tvingas till livslång medicinering och i värsta fall kan det leda till döden, säger P-A Åhlén.

Kamp för att utrota arten

Den asiatiska mårdhunden släpptes ut från pälsfarmar i Sovjetunionen i mitten av 1900-talet. Sedan dess har arten spridits okontrollerat över Europa.

De senaste tio åren har en intensiv kamp bedrivits för att utrota arten i Sverige. Naturvårdsverket har skjutit in över 50 miljoner kronor i projektet och satsningen har varit lyckosam. Nu är stammen så liten att forskarna fått ta till nya grepp för att hitta de kvarvarande individerna.

För en dryg månad sedan släpptes de tama mårdhundarna ut i naturen. 17 av dem är fortfarande vid liv, och förhoppningen är att de ska bidra till att utrota arten i Sverige, men även om det lyckas kommer det att krävas insatser lång tid framöver.

-Så länge det föds en miljon mårdhundsvalpar varje år i Finland kommer det alltid att slinka in någon till Sverige, men målet är ju att nå dithän att den Svenska populationen bara består av sterila sändardjur, säger P-A Åhlén.

Fakta Dvärgbandmask

Rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis) är en parasit som har hunddjur, bland annat mårdhundar, som huvudsakliga värddjur. Hunddjuren som bär på masken visar inga symptom.

Parasiten är ny i Sverige och de första fynden gjordes 2010-2011.

Parasiten kan infektera människor om man får i sig maskens ägg från värddjuren. När larverna kläcks tar de sig ut i blodet och kan blida cystliknande formationer i olika delar av kroppen.

Sjukdomen i människor kallas alveolär ekinokockos och kan bland annat leda till allvarliga leverproblem. Sjukdomen är dödlig om den inte behandlas.

Källor: Jordbruksverket/Wikipedia

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.