Igår presenterade den statliga indelningskommittén ett diskussionsunderlag till den nya regionkartan. I norra Sverige bildas ”Stornorrland” som ska bestå av de fyra nordligaste länen: Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Att en del landsting dras med stora underskott är inget nytt. Men hur stora underskott har de?
Höjd skatt i Norrbotten
Norrbottens landsting redovisade förra året ett negativt resultat på 240 miljoner. Det samlade underskottet som landstinget nu måste återställa är 275 miljoner. I november beslutade landsfullmäktige att höja skatten från och med 2016. I och med detta hoppas landstinget kunna redovisa ett positivt resultat på 322 miljoner kronor.
Överskott i Västerbotten
Västerbotten är det enda landsting som inte går med underskott. Istället hade de ett överskott på åtta miljoner förra året. Enligt landstingetsekonomidirektör Mats Lindqvist har man haft en stabil ekonomi de senaste tio åren. Sex av de åren har man gått med överskott.
Störst underskott i Jämtland
I Jämtland redovisade man ett underskott på 232 miljoner förra året. Inför 2016 har man en mängd åtgärdsprogram, enligt ekonomidirektören Bo Karlmark. Man tittar bland annat över primärvården, vårdplatssituationen och bemanningsföretagen. Det totala underskottet ligger på 394 miljoner.
Höjda avgifter i Västernorrland
Västernorrlands landsting redovisade 2015 ett underskott på minus 135 miljoner. Deras totala underskott är 358 miljoner kronor. Landstinget jobbar just nu med fem insatsområden för att få en ekonomi i balans. Man har bland annat höjt skatten, infört högre avgifter till akuten och arbetat med att få ned kostnadsökningstakten. Landstinget planerar även att minska kostnaderna med 250 miljoner kronor via kostnadsreduceringar och neddragningar.
Besparingar i administration
Tillsammans har de tre landsting som dras med underskott ett totalt underskott på 1027 miljoner kronor, alltså drygt 1 miljard kronor.
Britta Flinkfeldt (S) är kommunalråd i Arjeplog och ordförande i kommunförbundet Norrbotten men också med i den samrådsgrupp som tillsatts för det förberedande arbetet med Region Norrland.
– Det finns en beräkning som säger att 200-400 miljoner kan sparas i administration. Det är klart att det inte tar igen allt, men det hjälper till. Sedan är det så att hela tiden som sjukvården utvecklas kommer ett kostnadstryck. Men jag ser större möjlighet om jobbar man tillsammans med att utveckla vården och e-hälsan så gör man ju det på ett billigare och driftigare sätt. Sjukvårdens primära problem i sin dyra kostnad det har man oavsett om man går in i en storregion eller inte.