– Jag tycker att det främjar hela våran stad. Vi ska våga göra saker och vi ska lyssna på vad medborgarna vill. Det vi kan fixa, det ska vi fixa. Jag tycker att det är okej att våga prova, och går det inte bra så får vi göra någonting åt det, säger Irja Gustavsson (S), ordförande i Lindesbergs kommunstyrelse.
Väggen, som invigdes i maj 2013, sitter på studiefrämjandets fasad. Och intresse för att måla finns det utan tvekan.
– Jag skulle säga att det är extremt stort faktiskt. En laglig graffitivägg är någonting som är väldigt eftertraktat, och eftersom det inte finns i varenda stad så är det många som åker långväga för att komma hit, säger Rickhard Nilsén på studiefrämjandet i Lindesberg.
Får ny färg
Under sommarhalvåret får väggen en ny färg minst en gång varje dag. Och när det är riktig högsäsong kan den byta skepnad tre gånger om dagen.
Beslutet om att uppföra väggen var enhälligt. Lindesbergsbon Helena Nilsson, som vid sidan av sitt ordinarie jobb driver ett företag som förmedlar kontakter mellan beställare och gatukonstnärer, var den som lämnade in det medborgarförslag som blev upphov till väggen.
– Jag tyckte att vi skulle ha en laglig vägg i Lindesberg helt enkelt. Det finns många som är intresserade av att måla i ett stort format, så jag tyckte att det var en kul grej, säger Helena Nilsson och fortsätter:
– Det kan vara väldigt snyggt tycker jag men en sådan här liten färgklick i staden. Och det är faktiskt också ett uttryck som hör till staden i mångt och mycket, så jag tycker att det tillför jättemycket.
I SVT Tvärsnytt under måndagen menade Örebros brottsförebyggande råd att lagliga väggar inte minskar mängden klotter, utan att de kan bidra till att skadegörelsen ökar. De uppgifterna kommer från en färsk rapport från stiftelsen Tryggare Sverige.
Rapporten får kritik
Men rapporten har fått mycket kritik och Helena Nilsson, som har sin bakgrund som forskare, instämmer i kritiken.
– Rent vetenskapligt så får man ju lov att säga att den är undermålig. Man har som ambition att man ska ge en kunskapsöversikt över läget kring lagliga väggar. Ökar klottret, minskar klottret? Men min bedömning efter att ha läst den här rapporten är att det finns ingen som helst vetenskaplig standard på den här artikeln, säger Nilsson.
Hon ser brister i alla rapportens tre delar. I litteraturstudien har man inte gjort ett korrekt urval bland de vetenskapliga publikationer som finns.
Enkätundersökningen som gjorts bland kommunerna pekar åt motsatt håll jämfört med rapportens slutsats och de nyckelpersoner som intervjuats är alldeles för få.
Men stiftelsen Tryggare Sverige står fast vid att det är en rapport att förlita sig på.
– Vi har inte resurser att göra mer än det vi har gjort. Men jag och vi menar att vi har haft ett vetenskapligt tillvägagångssätt i den här undersökningen där vi har tittat på svensk och internationell litteratur, där vi har gjort en kartläggning med samtliga kommuner, och där vi har genomfört nyckelpersonsintervjuer, säger stiftelsens generalsekreterare Magnus Lindgren och fortsätter:
”Väldigt tunn rapport”
– Men sedan finns det lite substans i den kvantitativa delen, varpå det blir en väldigt tunn rapport. Det är jag den första att erkänna. Men jag menar att vi har stöd för de försiktiga slutsatser som vi drar.
Men oavsett vad rapporten säger så vittnar politiker, fastighetsägare och invånare i Lindesberg om att skadegörelsen i form av klotter minskat.
– Jag tycker att intresset har ökat väldigt, väldigt mycket faktiskt, och det är på rätt sätt. Det har inte ökat för klotter utan för konsten graffiti, säger Rickhard Nilsén.