Krisen inom polisen gör att allmänhetens förtroende för rättsväsendet kan påverkas negativt. Efter SVT:s rapportering om att hälften av alla anmälningar som rör vardagsbrott läggs ned direkt och bara 14 procent av brotten blir uppklarade vill politikerna se större satsningar. Det framgår av en enkät vi skickat till partierna.
– Den brist på intresse som rättsväsendet visar och den låga uppklarningen undergräver människors förtroende för lag och rätt. Därför krävs åtgärder, säger den förre justitieministern Beatrice Ask (M).
Även Centerpartiets rättspolitiska talesperson håller med.
– Förtroendet naggas i kanten om utredningar läggs ner, särskilt om det gäller brott där den brottsutsatta faktiskt har mobilbilder, signalement och annat som skulle kunna vara utredningsuppslag, säger Johan Hedin (C).
Olika lösningar
Partierna är överens om att det krävs åtgärder för att polisen ska klara upp fler brott. Men det är en resursfråga och här skiljer sig partierna åt. Miljöpartiet och Vänsterpartiet är inne på att det går att göra förändringar inom den befintliga organisationen.
– Polisen behöver bli effektivare. Den nya polisorganisationen ska ge förutsättningar för fler uppklarade brott. Dessutom behöver polisen mer resurser så att fler kan arbeta med att förebygga och klara upp brott, säger Annika Hirvonen Falk (MP).
– Vänsterpartiet har bidragit till att polisens har fått ökade resurser, det hoppas vi även ger genomslag i utredningsarbetet av mängdbrott, säger Linda Snecker (V).
Oppositionen kräver satsningar
Partierna inom alliansen och Sverigedemokraterna vill att det skjuts till ännu mer pengar så att fler poliser och utredare kan anställas.
– Det handlar om att kraftsatsa omedelbart och att ge långsiktiga garantier för rättssamhällets olika delar, inte minst för polismyndighetens utveckling, svarar Adam Marttinen (SD).
Centerpartiet vill också se en storsatsning och att 2 000 nya poliser ska anställas. De vill även lägga närmare en halv miljard för att utreda vardagsbrotten.
– Det händer att brott inte utreds för att samhällsintresset är ovanligt lågt och utredningsresurserna skulle göra bättre nytta om man utreder andra brott, men för att inte förtroendet för rättsväsendet ska minska är det väldigt viktigt att de inblandade i processen får veta varför, säger Johan Hedin (C).
Liberalerna vill höja polislönerna med 4 000 kronor i månaden och anställa ännu fler. Enligt svaret totalt 2 500 poliser och 1 100 nya utredare och samtidigt öka närvaron i utsatta områden.
– Att polisen tvingas prioritera ner vardagsbrott i vissa utsatta områden för mordutredningar, skjutningar och uppgörelser mellan kriminella gäng är en verklighet som jag förstår. Men detta beror också på att polisen är underbemannad, säger Roger Haddad (L).
Kristdemokraterna vill satsa 4 miljarder kronor på den svenska polisen för att få anställa ny personal.
– Men det viktigaste just nu är att se till att behålla de poliser som idag slutar eller funderar på att sluta. Därför har vi föreslagit ett polislönelyft och satsningar på bättre arbetsvillkor, säger Andreas Carlson (KD).
Vill se skärpta straff
I enkäten svarar några av partierna att de vill se skärpta straff för vissa typer av brott. Hårdare straff kan avskräcka vissa gärningsmän samtidigt som brotten får högre prioritet hos polisen.
– Det handlar om skärpta påföljder för flera av de brott, exempelvis bostadsinbrott. Vi vill avskaffa den så kallade ungdomsrabatten som gör att unga vuxna inte tvingas ta fullt ansvar för sina gärningar, svarar Beatrice Ask (M).
Alla partier utom Socialdemokraterna svarade på våra frågor. Inrikesminister Anders Ygeman (S) hänvisar till tidsbrist, och har valt att inte svara på frågorna.