Anki Jansson arbetar som förskollärare på en förskola i Örebro kommun. Hon märkte tidigt de påfrestningar som både bristen på personal och de stora barngrupperna sätter på verksamheten.

– Det är svårt att hinna med och verkligen se varje barn. Vi hinner inte heller följa upp vad varje barn behöver och nu är det även brist på utbildad personal, vilket gör det ännu svårare att hinna med uppdraget, säger hon.

Gör för lite

Anki Jansson tycker att politiken gör för lite för förskollärarnas situation.

– Jag tycker att kommunpolitikerna måste ta sitt ansvar och försöka få ner barngrupperna. På så sätt kan man behålla de barnskötare och förskollärare som redan finns i verksamheterna. Blir det för stora barngrupper och för hög arbetsbelastning flyr man Örebro kommun till slut, säger hon.

Tog bort gränsen

2013 tog Skolverket bort sin gräns som innebar att det max skulle få vara 15 barn per barngrupp. En av anledningarna till att gränsen togs bort var att den sällan efterföljdes av landets kommuner. Men beslutet att ta bort gränsen mötte även kraftig kritik från yrkeskåren.

I början av 2016 återkom Skolverket med nya riktlinjer i ett försöka att minska barngrupperna. För barn mellan ett och tre år är riktmärket för barngruppers storlek sex till tolv barn. För barn mellan fyra och fem år är riktmärket nio till 15 barn.

– Gränsen har tagits bort och tanken var då att man skulle fatta beslut efter barnens bästa. Det kan man kanske fundera över idag, vad som egentligen är barnens bästa, säger Sara Frödén, programansvarig för förskollärarprogrammet vid Örebro universitet.

”Rustar studenterna”

Problematiken med stora barngrupper är något som även diskuteras på förskollärarprogrammet.

– Det finns forskning som vi läser och vi försöker rusta studenterna så att de kan ställa krav och analysera situationen när de kommer ut i arbetslivet, säger Sara Frödén.