I Örebro län som helhet har vi blivit nästan 4000 fler invånare jämfört med året innan. Det innebär en procentuell befolkningsökning på 1,35%. Lekeberg drar ifrån extra mycket med sina 1,92% eller 144 fler invånare jämfört med 2015.

– Det är ju väldigt positivt att vi blir flera, att många vill bo i Lekeberg och upptäcker Lekeberg. Det är ju ett resultat av många års arbete ända sedan vi blev en egen kommun att vi satsar på befolkningen . Att vi bevisar att en mindre kommun kan ha en positiv utveckling och att det inte ligger i storleken utan snarare i närheten och andan som finns i vår kommun, säger Wendla Thorstensson (C), kommunstyrelsens ordförande i Lekeberg.

Utmaningar och möjligheter

Den andra kommunen som toppar listan är Örebro som har ökat med 2431 personer, eller 1,69% under förra året.

– Det är bra att vi växer. Tillväxt innebär att kommunen fortsätter utvecklas och att vi kan fortsätta satsa på välfärden. Företag och offentlig verksamhet har lättare att hitta kompetenta medarbetare att anställa. Befolkningsökningen innebär utmaningar, men framförallt möjligheter, säger Kenneth Nilsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Örebro.

Kräver långsiktig planering

Men för kommunpolitikerna betyder plus i befolkningsstatistiken inte automatiskt pengar in i kommunkassan, utan det innebär stora utmaningar i budgetarbete och långsiktig planering. För Lekeberg är behovet av boende för äldre och en ombyggnad av grundskoledelen i Fjugesta något som blir allt mer uppenbara konsekvenser av fler medborgare i kommunen.

–  Jag är ju ordförande i kultur- och bildningsnämnden och jag ser ju på skolan att där måste vi ju för att få plats för eleverna så måste vi bygga ut, om och till skolan, säger Håkan Söderman (M), kommunalråd i Lekebergs kommun.

Men fler invånare måste ju betyda ökade skatteintäkter?

– På sikt gör det ju det. Men det är det här som är lite svårt kommunalekonomiskt. Vi får ju inte pengarna just nu när vi behöver dem. Det är ju nu vi har kostnader för många barn och äldre. Det är ju förvisso positiva kostnader, men skatteintäkterna ger ju en fördröjning på några år innan slutavräkningar och sådant sker. Det är ju en utmaning för expansiva kommuner. Kommunalskatten täcker ju bara en viss del av den kommunala ekonomin. Sedan är det ju hela skatteutjämningssystemet i övrigt som skall gå in och det är ju en fördröjning på ungefär två år enligt ekonomerna. Det är därför vi gjorde en skattehöjning. Vi måste ju samla i ladorna och bygga upp ett kapital för de här stora investeringarna vi står inför, säger Söderman.