– Sverigedemokraterna är ofta den utlösande faktorn, men de senaste åren har vi också sett hur Socialdemokraterna och Moderaterna rört sig mot mitten. Ideologiskt sett är de inte lika långt ifrån varandra som de var en gång i tiden. Om man tittar på Socialdemokraternas vallöften så är de många gånger närmare de borgerliga partierna än Vänsterpartiet.

Vad säger väljarna om de här koalitionerna?

– Det är nog olika. En del tycker att de röstar på Socialdemokraterna för att de vill ha ett tydligt vänsterstyre. Men det finns samtidigt många väljare som vill se mer pragmatiska lösningar. De vill mer handlingskraftiga styren och mindre tjafs i kommunpolitiken och de tycker kanske att det här är en bra lösning.

Men finns det inte en risk att väljarna kan uppfatta det som ett svek?

– Det gäller ju för de här kommunerna att det finns partier som utgör en stark opposition, ett alternativ till Socialdemokraterna och Moderaterna, så att det inte bara blir så att alla hänger med på tåget. Det finns ju så många partier idag och det gäller för de andra partierna att tydligt mareka att de är i opposition och de är ett alternativ till de två stora partierna.

Men om man först har varit motståndare under valrörelsen och sedan ska man plötsligt börja samarbeta – finns det inte en risk att det kan uppfattas som att man vill ha makt till vilket pris som helst?

– Jo, den analysen kan man naturligtvis göra, men det finns samtidigt så många olika aspekter av kommunal politik. Det handlar inte bara om ideologi. Det gäller för politikerna att göra en helhetsbedömning av hur de ska lyckas styra kommunen de närmaste fyra åren. ”Vilka gör vi det bäst tillsammans med? Vem kommer vi bäst överens med? Med vilka partier kan vi få igenom våra sakfrågor?” Det är den helhetsbedömningen poltikerna får ta hänsyn till när man formar ett nytt styre i en kommun.