Foto: SVT

Bara var sjätte olaga hot klaras upp

Uppdaterad
Publicerad

Bara var sjätte anmälan om olaga hot klaras upp av polisen. Trots att det finns en misstänkt person. Det visar statistik från Brottsförebyggande rådet som SVT har analyserat.

I SVT:s granskning av vardagsbrott har vi fått in flera exempel på brott som har lagts ner, trots att det har funnits både vittnen och en misstänkt person.

Här är några exempel:

SVT Nyheter granskar vardagsbrotten

”Jag lånade ut en revolver till en person som ville köpa den. Sedan vägrade han både betala eller lämna tillbaka den. Jag hade vittnen och visste ju vem det var. Ändå lades polisutredningen ner – efter bara några dagar.”

”Jag satt hos polisen i Linköping och blev förhörd om en anmälan. Det gällde en släkting med psykiska problem. Han hade sålt min bil och förfalskat mitt namn – och när jag satt där hos polisen ringde han upp och hotade mig. Jag satte på högtalartelefonen så utredaren hörde. Ändå lades utredningen ner.”

Många utredningar läggs ner

SVT har analyserat statistiken och sett att många utredningar läggs ner, trots att det finns en misstänkt person.

Bara en tredjedel av vardagsbrotten med minst en skäligen misstänkt klarades upp. Det visar statistiken över handlagda brott under det första halvåret 2016. Läs mer om statistiken i faktarutan.

– Generellt är det ju så att vi har en bevisbörda att angripa, säger Peter Wahlberg, lokalpolisområdeschef i Norrköping.

Olaga hot är ett av de brott där en relativt liten andel klaras upp. Det gäller även de ärenden där polisen har en skäligen misstänkt person.

Bara var sjätte brott som gällde olaga hot klarades upp under det första halvåret 2016 trots att det fanns en misstänkt person kopplad till brottet.

”Det krävs att det finns stödbevisning”

– Det kan finnas många skäl till det. Det krävs att det finns stödbevisning. Helst ett par vittnen som har hört hotet eller att man har till exempel en inspelning för att man ska få bevisningen att hålla hela vägen fram, säger Carl-Fredrik Jerrhage, som är förundersökningsledare i lokalpolisområde Norrköping.

Personuppklaringsprocenten för hot och ofredande har sjunkit sedan år 2000. Det visar en färsk rapport från Brottsförebyggande rådet som kom nyligen.

– Du kan ju vara hur övertygad som helst och säga: Det här är polisiärt uppklarat. Det är den här personen. Men vi måste också kunna styrka det i en rättegång och då måste man uppfylla de kriterier som finns i lagboken, säger Carl-Fredrik Jerrhage.

Svårt att bevisa olaga hot

Olaga hot är ett av de brott som kan vara svårt att bevisa. Ord mot ord räcker sällan för att få en fällande dom i domstol.

– Den allmänna uppfattningen är en sak. Juridikens värld är en helt annan, säger Carl-Fredrik Jerrhage.

TV: Se inslaget här.

Så många brott klarades upp

Under det första halvåret 2016 handlade polisen 656 000 vardagsbrott.

När det gällde 183 000 av de brotten fanns det en misstänkt person.

Av dessa brott klarades hälften upp.

Men en stor del av dessa uppklarade vardagsbrott handlar om narkotika, brott mot knivlagen och trafikbrott. Polisen kallar sådana brottstyper för initiativbrott eftersom det är polisens egna insatser och anmälan som står bakom uppklaring av brotten. Deras egna initiativ styr.

Räknar man bort dessa brott ser uppklaringen av vardagsbrotten inte lika bra ut. Då är det bara en tredjedel av vardagsbrotten som klaras upp – trots att det finns en misstänkt person knuten till brottet.

Bland brott som rubriceras som olaga hot klaras endast en sjättedel av brotten upp trots att det finns en misstänkt person.

Statistiken kommer från Brottsförebyggande rådet, men har analyserats av SVT Nyheter.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

SVT Nyheter granskar vardagsbrotten

Mer i ämnet