Det var 2010 som polisen gjorde ett tillslag mot Kriminalvårdens huvudkontor i Norrköping, vilket fyra år senare ledde till att en före detta fastighetschef inom myndigheten dömdes till tre och ett halvt års fängelse för mutbrott.
Men redan 2004 uttalade sig dåvarande generaldirektör Lena Häll Eriksson i media om att hon var ”chockad” över förekommande korruption inom Kriminalvården. Detta efter flera uppmärksammade rymningar från anstalter, där några av fångarna fått hjälp av personal.
Ny policy från 1 mars
Ändå är det först nu som myndigheten tagit fram en policy för korruptionsförebyggande arbete. Den 1 mars i år började den gälla, efter beslut av generaldirektören.
Inför arbetet med policyn gjordes förra året en riskanalys genom att varje avdelning fick identifiera vilka risker för korruption som förelåg i deras verksamhet. Analysen visade att medvetandenivån generellt är låg, skriver Kriminalvården på sin webbsida.
– Analyserna från avdelningarna var av väldigt varierande kvalitet, vilket verkade bero på låg kunskap om vad korruption är. Man fokuserade ofta på in- och utbetalningar, men det behöver inte handla om det. Vi har ett fortsatt behov av att jobba med att få upp medvetenheten inom myndigheten, säger Nellie Grenius till SVT Nyheter Öst.
Korruption förekommer
Mutåtalet mot en tidigare fastighetschef på Kriminalvården är ett exempel på när det blir stort, menar Nellie Grenius. Men det finns även exempel där det inte sker ett lagbrott men där beteendet ändå kan vara olämpligt.
– Vi är inte förskonade från korruption. Jag tror det kan förekomma i alla delar, på alla nivåer. Korruption är i sig inte en brottsrubricering. Om vi gräver så finns det nog fler händelser som ligger på gränsen till olagligt men som är klart olämpligt, säger hon.
Vissa områden särskilt utsatta
I Riksrevisionens rapport Statliga myndigheters skydd mot korruption från 2013 presenteras sex områden som identifieras som särskilt utsatta för korruptionsrisker i svenska myndigheter. Kriminalvårdens riskanalys som gjordes 2016 visar att vissa av dessa områden är mer aktuella för just dem, bland annat handlar det om otillåten påverkan från intagna, att ramavtal inte följs vid upphandlingar eller att forskarresultat manipuleras med syftet att få fler uppdrag.
Varför satte man igång först nu med att ta fram en policy för korruptionsförebyggande arbete?
– Vi har ju tidigare haft riktlinjer och rekommendationer utspridda i olika dokument och så har vi haft vår etiska kod som tydliggör statstjänstemannaansvaret. Erfarenheten är att etik och värdegrund oftast begränsas till frågor om bemötande, därför behövdes ett tydligt styrande dokument som klargör myndighetens förhållningssätt mot korruption och andra allvarliga oegentligheter som jäv, säger Nellie Grenius.