Linköpingsmoderaten och riksdagsledamoten Finn Bengtsson fortsätter striden mot vad han kallar toppstyrning och makthunger i partitoppen. Idag presenterade han en nygrundad stiftelse och ett pris som ska delas ut till personer som står för en självständig linje i dagens parti-Sverige

Skräder inte orden

Finn Bengtsson har fört en infekterad strid mot den så kallade Decemberöverrenskommelsen, DÖ. Han hävdar att hans parti mer eller mindre tvingade sina ledamöter att rösta för överenskommelsen. Och han skräder inte orden, när han i en debattartikel i Svenska dagbladet, beskriver dagens partipolitik:

”Det finns en närmast cementerad partikultur som kräver att den enskilde fogar sig inför maktelitens begär”.

– Det kanske är kraftiga ord men det jag menar är de som enbart har makten i fokus och struntar i intern kritik, de är farligt ute. Och det är dem vi också vill ställa till svars, säger Finn Bengtsson (M).

Men egentligen har han fått ungefär som han vill. Efter att det interna trycket inom allianspartierna om att riva upp DÖ ökade, kollapsade till sist överenskommelsen i höstas. Men Finn Bengtsson nöjer sig inte med det.

”Risk för toppstyrning”

– Ja, vi tycker att i efterdyningarna till DÖ så ser vi att problemet framåt är att det finns en risk att toppstyrningen i de politiska organisationerna fortsätter, att inte lyhördheten mot gräsrötterna finns där, som den borde. Då tycker vi det är viktigt att ta upp den här frågan till en allmän diskussion, menar Finn Bengtsson (M).

Ja, nu startar Bengtsson 16-juni stiftelsen, uppkallad efter den dag då han röstade mot partilinjen och Decemberöverenskommelsen i riksdagen. Stiftelsen ska dela ut ett pris till politiker som visat civilkurage. Och ordförande blir en annan moderat som tidvis satt sig på tvären mot partilinjen.

”Gällde att ställa sig i ledet”

Journalisten Rolf K Nilsson har varit moderat sedan han var 14 år. Mellan 2006 och 2010 satt han i riksdagen för moderaterna på Gotland. Där fick han erfarenhet av det som den nybildade 16 juni stiftelsen vill motverka...

– Det fanns ju där hela tiden runt omkring en, det var ju framför allt toppstyrningen. Inspel, egna åsikter, det var inte speciellt populärt utan det gällde att ställa sig i ledet och vara en god partimedlem. Och hade man en annan uppfattning så var man inte lojal och det var inte populärt, berättar Rolf K Nilsson (M), före detta riksdagsledamot.

Känslan av att något var fel i systemet var en av anledningarna till att han valde att inte fortsätta.

– Sitta där fyra år till och vara så begränsad, det var jag inte intresserad av, säger Rolf K Nilsson.

Som ordförande i stiftelsen hoppas han tillsammans med Finn Bengtsson kunna minska partiernas inflytande över politiken, och istället ge mer makt åt riksdagens ledamöter.

Vill flytta makt till riksdagsledamöterna

– Så jag hoppas att vi med den här stiftelsen kan uppmuntra diskussionen, debatten, föra fram frågor som är viktiga så att riksdagen får den makt som riksdagen ska ha. Vi ska inte glömma det att riksdagen står över både regering och statsminister, menar Rolf K Nilsson.

Ja, att flytta att flytta makt från partitoppar och regeringen, till de enskilda riksdagsledamöterna kan tveklöst framstå som ett steg mot mer demokrati, men fullt så enkelt är det inte...

Effektivt beslutsfattande

– Å ena sidan kan man ju hävda att individerna bör få mycket inflytande, men samtidigt så vet vi att partiernas viktigaste roll är att samla majoriteter och kunna fatta beslut effektivt. Och är det så att enskilda individer tillåts rösta efter tycke och smak så blir det ju svårt att ha ett effektiv beslutsfattande. Kanske framför allt i komplexa frågor som budget och så vidare. Det är också något som kan vara problematiskt i ett demokratiskt perspektiv, anser Niklas Bolin, statsvetare på Mittuniversitetet.

Kan det vara så att politiker som Finn Bengtsson inte passar in i det politiska system som vi har i Sverige?

– Nej, jag tror ändå att den typen av personer har en viktig roll att spela i den moderna demokratin och man får aldrig sluta diskutera de demokratiska frågorna, det är viktigt att fortsätta göra det, säger Niklas Bolin, statsvetare på Mittuniversitetet.