Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Fortsatt syrebrist i Östersjön

Preliminära reslutat för 2015 visar att de extrema syreförhållandena i Egentliga Östersjön fortsätter. Till Egentliga Östersjön räknar man ett område från Norrtälje till Skanör.

Östersjön har världsrekord i död havsbotten och sedan år 2000 har utbredningen av anoxi (helt syrefria förhållanden) fortsatt. Trots att ett stort inflöde av havsvatten inkom under december månad 2014 från Kattegatt, via Öresund och de danska Bälten, så är syreförhållandena fortfarande alarmerande låga, rapporterar SMHI.

Inflödet då, i december under 2014, av salt- coh syrerikt vatten var lika stort som en procent av Egentliga Östersjöns volym och ett av de största inflödena sedan man började mäta i slutet av 1800-talet.

16 procent av bottnarna i Egentliga Östersjön, Finska Viken och Rigabukten är påverkade av anoxiska (helt syrefria) förhållanden och omkring 29 procent av hypoxi (syrebrist).

Bo Gustafsson forskar vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och driver projektet Baltic Nest Institute. De forskar genom att göra modeller för att se syrebristen kan minska. Och han är trots beskedet positiv till utvecklingen för Östersjön.

– Vi kan se att påverkan från land har minskat bland annat genom reningsverken men variatonerna i Östersjön tar lång tid att se, säger Bo Gustafsson.

I Sverige som står för 10 procent av fosfortillförseln har man gjort mycket, säger han.

– Men trots det borde landet halvera sin fosfortillförsel, alltså minska den med mellan 500- och 1000 ton för att vi ska nå det miljömål som är satt för att  nå de poliitiska målen för att rädda Östersjön.

I Kattegatt går det redan att se förbättringar efter att danskarna reagerat mot sitt jordbruk. I Östersjön står Polen för 1/3 av all fosfortillförsel. Men där, liksom i de gamla öststaterna Estland, Lettland, Litauen, händer det mycket vad gäller reningsverk och gödsling.

– Alla måste vara med.  I över 100 år har vi pumpat in kväve och fosfor i bottensedimenten och även med kraftiga åtgärder kommer det ta tiotals år att förändra läget för Östersjön. Det finns ett visst hopp, säger Bo Gustafsson.