– Vi har vikande betäckningssiffror. Vi får ett stöd från Jordbruksverket och det håller upp betäckningssiffrorna. Men det är vikande marknad för hästar i en tid då många skaffat andra intressen och att hästar kräver engagemang från hela familjen, säger Annika Melin som är vice ordförande i föreningen Gotlandsruss och länsveterinär på Gotland.

Höll på att dö ut

Gotlandsrussen har varit nere för räkning tidigare, under 1920-talet närmare bestämt, då bara ett fåtal russ fanns kvar. Då lyckades några eldsjälar låta stammen leva vidare genom noggrann avel. Men 20-talets kris har gjort att det genetiska urvalet för russen är begränsat.

– När det gäller russen är det viktigt att komma ihåg att den genetiska basen bara finns här i landet. För andra raser kan man ofta importera nytt blod genom att betäcka med utländska hingstar. Vi som jobbar med russen måste se till att vi håller blodslinjerna så bra som möjligt, säger Annika Melin.

Färre dräktiga ston

På 1970-talet var antalet dräktiga ston tre gånger så många som idag, menar Annika Melin. Ökad konkurrens från utländska ponnyraser och att det blir allt lättare att importera hästar till Sverige har gjort det svårare för russen. Intresset för en av russens paradgren, ponnytravet, har också svalnat.

– Det är oroande för russen. Dels på grund av att det är en jättetrevlig och bra ponny, men framför allt eftersom Gotlandsrusset är en viktig del av vårt kulturarv, säger Annika Melin.