– Det tog tolv år i fängelse innan jag bestämde mig för att pröva klostervägen, säger Lars.
Vi sitter innanför Skänningenastaltens murar i ett växhus som ligger inom ett avgränsat område med ett runt klosterkapell, en klosterträdgård och tre hus för internerna som kallas klosterbröder.
En månad i tystnad
Lars har först gjort ett antal retreater på Kumla. Först dagar, sedan veckor och avslutningsvis en hel månad.
– Först tycker man att det är jättekonstigt, men sedan vill man inte prata med någon. Man hinner reflektera och tänka mycket, säger han.
Under retreaten har deltagarna också dagliga andliga samtal med en vägledare. Lars menar att retreaterna gör att han kommit närmare kärnan till varför han gjort fel, som han säger, hela sitt liv.
– Det vet ju alla att man inte får döda andra människor. Att då till exempel gå en kortare kurs i grupp fungerar inget vidare, men att utgå från sig själv och få jobba med vem man är fungerar bättre, säger han.
Efter retreaterna ska deltagarna kunna svara på frågorna: Vem är jag?, vad står jag för? och hur kommer det till utryck i mitt liv? Svåra frågor där man får börja med att fundera på vem man skulle vilja vara och vad som hindrar en, skriver tre forskare i en rapport om verksamheten som Lars deltagit i.
Klostervägen till Skänninge
Lars sökte efter en månad i tysthet till klostret på Skänninge och har nu varit där 1,5 år. Här fick han börja med att jobba i tvätten. Där har bröderna ansvar för hela anstaltens tvätt. Ett förtroendeuppdrag som han skötte väl, och blev då tillfrågad om han ville köra ut mat från fängelseköket till de olika avdelningarna. Det är ett populärt jobb bland bröderna trots att de kan bli utsatta för påtryckningar, till exempel att smuggla saker.
Men enligt de tio anställda och 14 intagna som har varit med i den nyligen presenterade studien har det aldrig förekommit några incidenter, våld eller annat under de åtta år som klostret har funnits.
– I dag är jag ansvarig för växthuset, och det är en utmaning som jag höll på att backa på först, säger Lars, och berättar att han nästan kan få plastblommor att vissna. Men i år har han fått flera tusen plantor, alltifrån tomater, till basilika och olika blommor att växa i år, berättar han stolt.
Inte religiös, men ”troende”
Här har han träffat buddhister, muslimer och kristna, men själv är han inte religiös. Däremot är han intresserad av andlighet. Han vill hitta lugnet i sig själv och skapa ett meningsfullt liv. Han berättar att han redan har en plan a, b, c och d för när han kommer ut. Planer han har jobbat fram själv.
– Det är inte något någon annan har hittat på för att hjälpa mig. Jag skulle gärna föreläsa för skolbarn. Vore fint om jag kunde förhindra någon från att spendera en fjärdedel av sitt liv i fängelse, säger han och ler.
Jag ber att få hans kort så vi kan få återkomma och se hur det går. Han är dömd för mord och har suttit i fängelse i nästan 14 år nu, och ännu vet han inte hur länge till det blir.