När regeringen lovade pengar för att minska barngrupperna i förskolan tog Linköpings kommun i så att det knakade.
– Vi chansade lite här i Linköping, säger kommunalrådet Jacob Björneke (S) som är ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun.
Stora skillnader i ansökningarna
De flesta kommuner i Sverige ansökte bara om en eller några få miljoner. Söderköping ansökte till exempel bara om drygt en miljon kronor till förskolorna.
Norrköpings kommun vågade lite mer och ansökte om drygt 20 miljon kronor. Bara sex kommuner i Sverige vågade ansöka om mer än 30 miljoner kronor.
Satsning lönade sig
Men i Linköping var man inte blygsam. Kommunen ansökte om totalt 68,6 miljoner kronor.
Och taktiken gav utdelning. Linköpings kommun fick näst mest bidrag till förskolorna bland alla kommuner i Sverige. 43,5 miljoner kronor. Det är dubbelt så mycket som exempelvis Norrköping får.
– Det är en väldigt stor satsning. 43 miljoner kronor räcker till knappt 100 fler barnskötare och förskollärare. Det gör stor skillnad, säger kommunalrådet Jacob Björneke.
Pengar bara för ett år
Men det finns en hake. Pengarna räcker bara till ett läsår. Sedan måste kommunerna göra en ny ansökan för att få ytterligare pengar.
Det här är förklaringen till att Jakob Björneke kallar det en ”chansning”. Det är också förklaringen till att flesta kommunerna har varit så försiktiga, tror han.
– Osäkerheten gör nog att många kommuner tvekar. Vi chansar lite och utgår från att vi får pengarna även nästa ansökningsomgång. Annars sitter vi väl lite med skägget i brevlådan, säger Jakob Björneke.
Vad gör ni om ni inte får pengarna året efter?
– Det får vi hantera då. Vi hoppas att regeringen ser att man inte kan laborera hur mycket som helst mellan olika år, säger Jacob Björneke.
Nytt sätt att arbeta i förskolor
På onsdag kommer politikerna i Linköping att ge i uppdrag till förskolorna att jobba mer i smågrupper. Tanken är att man inte länge ska dela upp det pedagogiska arbetet i avdelningar utan jobba mer med tematiska grupper, till exempel göra aktiviteter med bara femåringarna, barn som behöver särskilda insatser eller till exempel med NO eller teknik.
– På en del ställen jobbar man redan på det sättet. Men på alltför många förskolor har man det här gamla avdelningstänket. Och nu får man resurserna att jobba med grupper i större utsträcking, säger Jacob Björneke.