Lyckat projekt mot könsstympning

Uppdaterad
Publicerad

Myra hemma igen från Tanzania

Prästen Myra Ekström från Norrköping är starkt engagerad mot kvinnlig könsstympning.

Nu har hon just kommit hem från Tanzania där hon mött utsatta kvinnor och startat ett samarbete med den lokala organisationen Nafgem för att stoppa könsstympning.

Under sin resa i Norra Tanzania möter Myra Ekström en flicka som flytt hemifrån till ett skyddat boende hos organisationen Nafgem som jobbar mot könsstympning. Efter ett tag blir flickans hemlängtan för stark.

Hon får löfte av sina föräldrar att de inte ska stympa henne, men hon hinner inte vara hemma länge innan en grupp unga män kommer för att hämta henne, berättar Myra. Flickan lyckas ringa organisationen Nafgem, som i sin tur tar kontakt med polisen, som kan komma och hämta flickan.

– Och hon återvänder oskadd till det skyddade boendet, avslutar Myra.

Flickor stympas på loven

De flesta grundskoleelever går på internat och övergreppen sker på loven när flickorna åker hem. Därför stannar en del kvar och en av lärarna har just nu flera flickor gömda i sitt hem.

För att flickorna ska kunna bli självständiga vill Nafgem nu bygga en yrkesskola som tar vid efter grundskolan.

Svenska pengar till skola

– Kvinnor har låg status och ofta ingen egen ekonomi. Männen kan först gifta sig när de har pengar, vilket innebär att det ofta är äldre män som köper sig en yngre fru. Med en yrkesutbildning till exempelvis skräddare skulle kvinnorna kunna bli självförsörjande, säger Myra.

Myra har i många år sålt ljus till förmån för Nafgems arbete. Det har varit en 20:a här och en 20:a där, men när hon tog med sig ljusen till sin

Rotaryklubb så växte projektet. Målet blev att samla in en miljon kronor och Svenska kyrkan i Norrköping bidrar under våren också med kollekten.

– Det är verkligen roligt att få det stödet och det behövs verkligen för den ideella organisationen Nafgem, som jobbar mot könsstympning, våld mot kvinnor och barnäktenskap. De jobbar med små resurser, enligt Myra.

Stympade Norrköpingsflickor

I Tanzania träffar Myra också Rotarypresidenten i Moshi och de inleder ett samarbete till förmån för byggande av en yrkesskola.

Att många Norrköpingsbor nu är engagerade tror Myra bland annat beror på det uppmärksammade projekt där kommunen förra året upptäckte ett 60-tal könsstympade flickor i Norrköping.

– Absolut. Frågan har aktualiserats och vi kan se att det här sker med konsekvenser av fysiskt och psykiskt lidande på många platser i världen. 150 miljoner kvinnor är stympade runtom i världen idag och det är inte en isolerad företeelse utan ett utbrett kvinnoförtryck, säger hon.

Internationellt möte i Norrköping

När Nafgem förra året besökte Norrköping samlade Myra de som jobbar mot könsstympning på kommunen, landsting och länsstyrelse till ett möte.

– Det blev ett värdefullt erfarenhetsutbyte i hela tre timmar. Jag tror att de hade mycket att lära av varandra, säger Myra.

Könsstympning minskar i Tanzania

Liksom i Sverige är det förbjudet att könsstympa kvinnor i Tanzania, men ute på landsbygden exempelvis hos massajerna är den 2000-åriga traditionen vanlig men har de senaste åren minskat.

I Manjaraområdet, som Myra besökte, har det minskat från från 85 procent till 70 de senaste åren med hjälp av Nafgems arbete.

Att familjerna är beredda att begå lagbrott kan bland annat bero på idén om att kvinnor inte ska leva ut sin sexuallitet men också på vanföreställningar.

– En vanförställning är att kvinnans klitoris växer ut som en penis om den inte stympas, säger Myra.

Kvinnor som inte stympas ses som sämre kvinnor, till och med som prostituerade i vissa områden.

Betydelsefulla män mot könsstympning

För att få en förändring söker Nafgem också upp betydelsefulla män som ledande massajer.

– Vi var med när de träffade en massajledare, som var emot könsstympning och som i sin tur bjudit in andra män för att

höra Nafgem prata om konsekvenser av att stympa. Det blev ett spännande möte, säger Myra.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.