Foto: Arkivbild

Mjältbrand upptäckt på gård i Östergötland

Uppdaterad
Publicerad

Tre kor har dött på en gård vid Omberg. Området har spärrats av sedan det visat sig att de dött av mjältbrand. Det här är det första fallet av sjukdomen i Sverige sedan 2013.

Statens veterinärmedicinska anstalt provsvar visar att nötkreaturen dött av mjältbrand och en smittskyddsutredning pågår.

Gården ligger vid Omberg i anslutning till ett naturreservat med vandringsleder.

Utbrott av mjältbrand

Mjältbrand smittar mellan djur och människa så de människor som varit i direktkontakt med de smittade djuren har kontaktats av smittskyddsläkaren som gör bedömningen om behandling behöver sättas in.

Det här är det fjärde mjältbrandsutbrottet hos nötkreatur i Sverige sedan 2008. Det senaste fallet var 2013 på en gård i Örebro, men det senast kända fallet hos människa i Sverige inträffade 1965.

Folkhälsomyndighetens Sjukdomsinformation om mjältbrand

Jordbruksverkets Frågor och svar om mjältbrand

Fakta om Mjältbrand

Mjältbrand

Mjältbrand orsakas av en sporbildande bakterie, Bacillus anthracis. Sporerna är mycket motståndskraftiga och kan överleva i jord över 50 år. Alla däggdjur är känsliga för infektionen. Av våra husdjur drabbas oftast nötkreatur, får, hästar och getter i nämnd ordning. Grisar, hundar och katter är mindre känsliga.

Människor kan också bli infekterade och det finns tre olika former av infektionen:

  • Hudform
  • Lungform
  • Tarmform

Hudformen är vanligast och lungformen är allvarligast.

Sjukdomen förekommer över hela världen men antalet utbrott varierar med bland annat klimat. Inkubationstiden är 3–5 dagar. Mjältbrand förekommer sporadiskt i Sverige.

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har gjort en geografisk kartläggning av gårdar som spärrades på grund av mjältbrand under åren 1916-1961.

Smittspridning  Mjältbrand

Djuren blir vanligen smittade genom att de äter jord eller jordinblandning i foder med mjältbrandssporer. Djuren kan också bli smittade av att äta kött från mjältbrandskadaver eller om de andas in damm med mjältbrandssporer.

Typiska symtom

Nötkreatur

  •  Plötsliga enstaka dödsfall hos nötkreatur utan att man sett tecken på sjukdom. Efter döden kan man se mörkt, icke koagulerat blod rinna ur kroppsöppningarna. Likstelhet inträffar inte.
  • Vid långsammare sjukdomsförlopp kan djuren få hög feber, är mycket slöa och ofta har de diarré, blodiga flytningar från nosen, blodblandad mjölk och lokala svullnader på kroppen. Djuren kan få missfall. Även vid denna form är dödligheten hög.

Hästar

  • Hög feber, diarré och koliksymtom. Sjukdomen leder till döden. Vid långsammare förlopp kan djuren leva upp till en vecka.

Grisar

  • Ovanligt att de insjuknar hastigt. Grisar får oftast förändringar i svalget, vilket leder till att de får svårt att svälja och, i grava fall, svårt att andas.

Hundar och katter

  • Är relativt resistenta mot infektionen och kan tillfriskna. Hundar kan få svullnader runt mun och hals.

Anmälningsplikt

Mjältbrand lyder under Epizootilagen vilket innebär att djurägare och veterinär måste rapportera misstanke om mjältbrand i besättningen.

Vad gör jag om jag misstänker mjältbrand?

  • Ring veterinären.
  • Isolera djuret om det fortfarande lever.
  • Täck över kroppen om djuret är dött.
  • Öppna absolut inte kadavret eller orsaka blödningar.
  • Var försiktig vid all hantering av kroppen. Använd till exempel handskar, skyddsmask och skyddskläder.

Källa: Jordbruksverket

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Utbrott av mjältbrand

Mer i ämnet