Det var den 11 september 2020 som en koran brändes tillsammans med bacon på en grill utanför domkyrkan i Linköping. De brända resterna placerades sedan utanför moskén i Linköping. En 27-årig man misstänks nu för hets mot folkgrupp efter händelsen.

– Det är jättebra att det går upp i rätten nu. Tyvärr har vi väntat i tre år och hade hoppats att det skulle hanterats snabbare, säger församlingsordföranden Ali Haji som hoppas att målet ska leda till att koranbränningar räknas som hets mot folkgrupp.

Musik från Christchurch

Koranbränningen filmades och filmen musiksattes med en låt som kommit att förknippas med moskéattacken 2019 i Christchurch då omkring 50 personer mördades.

– Det är mycket allvarligt. Det här tog hoten och kränkningarna mot oss muslimer i Linköping till en helt annan nivå, säger Ali Hajar som är medlem i församlingen och har ett politiskt engagemang i Socialdemokraterna.

Hur ser du på debatten där ena lägret vill förbjuda koranbränningar och det andra ser det som handlingar som faller under yttrandefriheten?

– De som säger att det faller under yttrandefriheten måste förstå att religionsfriheten också finns. De som ber och går till församlingen här har rätt att göra det. Det kommer inte att sluta vid koranbränningar. Resultatet finns redan. Det slutar som i Nya Zeeland och Christchurch, säger Ali Haji.