Inom de kommande 30 åren kommer antalet personer över 80 år att ha fördubblats till totalt en miljon, enligt prognoser från SCB. Samtidigt blir platserna på äldreboenden allt färre.
I och med att många boenden har lagts ner utförs idag mycket av all äldreomsorg i det egna hemmet. Den så kallade kvarboendeprincipen är också djupt rotad. De gamla vill själva bo kvar hemma så länge som möjligt, upprepar både politiker och tjänstemän.
Men enligt flera forskare stämmer inte det här.
– Nej, de vill inte bo hemma när det inte fungerar, säger Mats Thorslund, professor i socialgerontologi.
Marta Szebehely, professor i socialt arbete, konstaterar att många äldre idag är oroliga för att inte få en plats på äldreboende när de verkligen behöver.
– De är mer oroliga för det än, som det kanske var förr, att man var orolig för att man skulle tvingas in på hemmet, säger hon.
Föredrar boende
Nyligen kom också en studie från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys som visar att majoriteten av morgondagens gamla föredrar att få flytta till ett äldreboende framför att vårdas med hemtjänst.
– Det vi ser när vi har frågat morgondagens äldre, de som är 50-60 år idag, är att 70 procent säger att de vill flytta till ett äldreboende om de har svåra funktionsnedsättningar när de blir gamla, säger Marianne Svensson, utredare på myndigheten.
Många, drygt 50 procent, av de drygt 2000 tillfrågade var villiga att betala för att få möjlighet att flytta till ett anpassat boende också vid en lättare funktionsnedsättning.
Så det här som man säger, att gamla vill vårdas i hemmet, det är en myt alltså?
– Ja, utifrån det vi ser i vår studie så är det det.
Behövs fler alternativ
Marianne Svensson menar att man måste kunna erbjuda olika alternativ för de äldre. Det är en hetergogen grupp med olika önskemål.
Studien är ett kunskapsunderlag inför planeringen av morgondagens äldreomsorg. Enligt myndigheten kommer det att behövas 19.000 nya platser på äldreboenden fram till år 2025 för att kunna ta hand om alla äldre framöver.
Enligt rapporten blir det inte dyrare ur ett samhällsekonomiskt perspektiv jämfört med att vårda människor i hemmet. Kostnaderna för kommunerna skulle nämligen kompenseras av lägre kostnader för sjukvård och anhöriginsatser.
– När vi väger samman kostnaderna både för äldreomsorgen, hälso- och sjukvården och insatser från anhöriga så påverkar det inte kostnadsnivån särskilt mycket, säger Marianne Svensson.