På Skäggetorpsskolan i Linköping finns numera en särskild skolsköterska enbart för de nyanlända eleverna.

Det är hos Shohreh Valikhany som eleverna får lära sig hur man ska äta och sova, och när man får gifta sig.

Det är också hon som upptäcker psykiska eller fysiska skador hos eleverna.

Shohreh Valikhany har arbetat som skolsköterska sedan 1999. Men aldrig har hon haft så stor användning av sitt modersmål persiska som nu.

– Det kommer så många ensamkommande barn från Afghanistan nu och när de ser att jag kan persiska så kommer de till mig. Jag blir som en magnet, säger hon.

När Shohreh Valikhany inte är på sin mottagning undervisar hon i livskunskap. Hälsan är avgörande för att lyckas i skolan och kunskap ger makt och verktyg i vardagen, förklarar hon.

– Just de här eleverna måste få veta vad som gäller här i Sverige och hur vi tänker här.

Det handlar till exmepel om elevernas rättigheter, som att det är förbjudet för barn att gifta sig.

– I Somalia kan du gifta dig när du är 15 år. Det finns inga regler som säger att du måste vara 18 år, berättar Sabrin Mohamed som är elev i en förberedelseklass.

Tycker du att 18 år är en bra gräns?

– Jag tror att det är bra att man blir vuxen först och gifter sig sen, inte att man gifter sig när man är barn, säger hon.

När Shohreh Valikhany kommer in på ämnen som pubertet och sex- och samlevnad får hon ofta lite generade, fnittriga reaktioner. Samtidigt märker hon hur eleverna tar till sig det hon säger. En del kommer efteråt och vill prata med henne i enrum.

– De vill prata med mig om saker som jag inte tror att de skulle ha vågat prata om om jag inte hade haft de här lektionerna. Det kan till exempel handla om besvär från underlivet.

I Shohreh Valikhanys uppdrag ingår också att göra hälsoundersökningar och att ta reda på hur eleverna ligger till när det gäller vaccinationer. Många nyanlända har inte fått alla de vaccinationer som barn uppvuxna i Sverige har fått och måste komma i fatt sina jämnåriga kamrater.

– Ofta kan jag få börja med ett helt barnvaccinationsprogram, ett sådant som man ger till små barn i Sverige. Jag måste börja där. Jag måste också undersöka deras syn och hörsel och titta på ryggen och allt möjligt.

Det är ofta hos henne som olika typer av ohälsa upptäcks.

– Det kan handla om en hörselnedsättning som man inte har märkt tidigare. Det kan komma från en krigsskada, alltså en explosionsskada. Flera av de ensamkommande flyktingbarnen har varit utsatta för misshandel och mycket annat under flykten till Sverige. Då har de fått fysiska och medicinska skador som vi upptäcker här.

Mellan 20 och 30 procent av alla asylsökande flyktingar som kommer till Sverige lider av psykisk ohälsa, enligt Socialstyrelsen. Och det är just de psykiska symtomen som är vanligast bland de nyanlända barnen, enligt Shohreh Valikhany.

– Det kan vara sömnssvårigheter och annat. Resultat av trauman som de bär med sig. Och när det gäller de ensamkommande barnen så är det ju så mycket de saknar. Det finns ingen mamma eller pappa, det finns bara ett boende eller ett HVB-hem.

Det är också ganska vanligt att elevernas motivation pendlar upp och ner från dag till dag, märker Shohreh Valikhany.

– Ena dagen ser de kanske glada ut, nästa dag kommer allting i fatt dem och de tappar hoppet. De tappar väldigt lätt hoppet. Därför är det så viktigt att vi som skola står för stabilitet omkring dem. Vi måste alltid stå där med en öppen famn för dem.