En ny prognos om framtidens kompetensbehov i Östra Mellansverige, det vill säga  Östergötland, Södermanland, Västmanland och Örebro visar att bristen på yrkeskunnigt folk kommer att vara skriande inom framförallt tre områden.

– Det är inget nytt och det är samma i hela Sverige – teknik, skola och vård och omsorg, säger Lejla Gros på Region Östergötland.

2025 förväntas bristen i både offentlig sektor och näringslivet öka för ett flertal olika utbildningsgrupper, både gymnasialt och eftergymnasialt utbildade.

Behoven av alla pedagogiska yrken och högskole- och gymnasieingenjörer blir svår att täcka , menar Lejla Gros.

Befolkningen ökar och med den behoven

– En riktigt stor utmaning är undersköterskor.

Varje kommun i Östergötland har utbildningsprogram i skolan. Samtidigt utbildar den kommunala vuxenutbildning vuxna inom vård och omsorg.

– Ändå räcker det inte. Efterfrågan på undersköterskor ökar med 20 – 25 procent fram till 2025, säger Lejla Gros.

Bristen på specialistutbildade sköterskor kommer också att bli ännu större.

– Hälften av dem är äldre än 55 år och det är få som utbildar sig.

Teknik

Östergötland 19 000 ingenjörer som jobbar och hälften av dem är gymnasieingenjörer, en utbildning som las ner 90-talet.

– De är gamla, hälften är äldre än 55 år och försvinner snart från arbetsmarknaden.

Det utbildas inte tillräckligt med högskoleingenjörer så utmaningen är vilka som ska ersätta dem. Prognosen visar på en risk för brist på yrkesutbildade personer.

– Vi ska kontakta myndigheten för yrkeshögskolan om att de prioriterar praktisk yrkeshögskola och yrkesingenjörer.

Lärarutbildningar

Den allra störst utmaningen i Sverige och Östergötland är bristen på lärare i skolan enligt prognosen.

– Skolan är inte som teknik. Man kan köpa ingenjörer från Kina eller Indien eller lägga produktionen i annat land. Men man kan inte lägga ut skolan, säger Lejla Gros.

Andelen elever i grundskolan beräknas öka med 20 procent under prognosperioden. Det kommer att saknas ämneslärare, speciallärare och yrkeslärare.

– Efterfrågan på förskollärare ökar med 25 procent och lågstadielärare med 30 procent.

Finns det snabbspår?

Som det är idag menar Lejla Gros att Linköping dränerar både Norrköping och Motala på kompetenta lärare.

– Delvis skulle det kunna lösas med flyktingströmmen och de nyanlända, säger Lejla Gros.

Men hur jobbar kommunerna med attraktiviteten och behoven?

Arbetskraftsreserven är de nyanlända

– Det är bara invandringen som gör att vi har en växande befolkning och med dem kommer många pedagoger. Hur kan man ta deras kompetens till vara, undrar Lejla Gros.

Endast två procent av utrikesfödda arbetar idag som förskollärare och låg- och mellanstadielärare. Det kan jämföras med universitets-och högstadielärare där andelen utrikesfödda är 36 procent. Bland undersköterskor är andelen utrikes födda 14 procent och bland ingenjörer 13 procent.

– Är du svenskfödd och har en gymnasieutbildning har du ett jobb idag. Det säger arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsdepartementet, säger Lejla Gros.