– Hur klimatförändrings effekter kommer att slå på marken vet vi till stor del inte idag, säger Kerstin Konitzer, strateg för klimatanpassning på Statens Geotekniska Institut, SGI,  i Linköping.

Hon har varit runt i Sverige och talat med branschfolk, hundratalet kommuner och nästan alla länsstyrelser.

– Kunskapsbehovet är väldigt stort. SMHI har gått igenom vanliga klimatscenariot, men ej matchat det mot markförhållanden och befintlig eller planerad byggnation och nu tar vi det vidare, säger Kerstin Konitzer.

Se hela tv-inslaget: Kunskap om klimatanpassat byggande saknas

Sverige saknar en strategi

Som enda land i Europa saknar Sverige idag en nationell strategi för klimatanpassning. Den är dock utlovad innan mandatperioden är slut.

Klimatförändringar som ställer nya krav på hur vi bygger hus, som ska klara sig åtminstone seklet ut och till exempel tåla översvämningar.

Istället för att styra med regleringsmedel och instruktioner har regeringen valt frivillighet och satsat en pott pengar som myndigheter kan söka för utvecklat handlingsplaner för klimatanpassning.

– Nu fortsätter vi dialogen med kommunerna om vad de vill att vi ska prioritera – vi kan inte göra allt på en gång, säger Kerstin Konitzer.

Handlingsplan till 2030

Genom sin handlingsplan ska SGI nu gå vidare och tillsammans med byggbranschen och en rad myndigheter, ta fram kunskapsunderlaget som behövs för ett hållbart byggande i ett klimat som förändras.

– Det här är inget vi gör i en handvändning utan utan kräver mycket forskning och utveckling. Handlingsplanen siktar vi på är färdig till 2030 och de åtgärder vi prioriterar nu ska finnas färdiga 2020, säger Kerstin Konitzer.

I maj ska SMHI att redovisa det regeringsuppdrag de jobbat med i tre år.

– Först då vet vi hur mycket havsnivån kommer att stiga i Östersjön, hur mycket den stiger längs Östergötland och Gotland, vilket man hittills inte vetat.