Så här kan vikingasamhället Ströja i Norrköping ha sett ut. Foto: TT/Illustration Mats Vänehem

Vikingahövding tillverkade droger och öl

Uppdaterad
Publicerad

Nu grävs det för fullt utanför Norrköping. Det gäller att hitta den vikingahistoria som finns i marken, innan det första projektet av Ostlänken börjar byggas nästa år.

När Ostlänken ska byggas kommer prislappen för det arkeologiska arbetet landa på ungefär en miljard kronor och det kommer ge fler arkeologer mer jobb än någonsin. Magnus Djerfsten är arkeologiansvarig för Ostlänken på Trafikverket och han kommer att vara med och göra rejäla utgrävningar på ett hundratal platser de närmsta åren.

– Ostlänken är antagligen det största arkeologiprojektet någonsin i Sverige, säger han.

Först ut – Händelö

Den första delen av Ostlänkenprojektet är den så kallade Kardonbanan i Norrköping. Med den ska godstrafiken ledas ut till Händelö istället för in till centrum. Kardonbanan ska börja byggas nästa år och därför är det utgrävningarna på den sträckan som först måste bli klara. Till att börja med gräver man nu strax norr om Händelö, i vad som var vikingasamhället Ströja på 900-talet.

– Det är väldigt speciellt att hitta så här mycket och omfattande fynd från vikingatiden, säger Björn Hjulström som är projektledare på utgrävningen.

Ölbryggning och guld

På 900-talet växte ett vikingasamhälle fram på platsen och det är platsen kring storgården i den byn som man nu ska gräva fram. Utgrävningen kommer att hålla på till och med juli och en hel del fynd har redan hittats. Guldspännen, kammar och lerskärvor visar vad det är för typ av människor som bodde på platsen. Där bodde, vad som tycks ha varit, en mäktig hövding redan på 400-talet. Där bryggdes öl och hölls fester, visar fynd från platsen.

– Vi har en ugnsplatta där vi har hittat väldigt mycket bolmört och det är ju en hallucinogen drog, så det tyder ju på lite speciella sammankomster, berättar Björn Hjulström som är projektledare för utgrävningen.

Linkaka daterar

Ett exempel på varför man kan datera vissa av boplatserna till 400-talet är att arkeologerna har hittat en kaka gjord på linfrön som lagts som offer i en av bostädernas påle.

– Eftersom lin inte har en lång livslängd kan vi datera när fröna tillagades. Fröna är som mest något år gamla och går lätt att datera. Kol kan till exempel ligga i hundra år innan det används, säger Björn Hjulström.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.