Enstegsfasad är en fasad utan luftspalt. Ett tunt lager puts läggs på cellplast. Sedan följer en gipsskiva, plastfolie, träregel med isolering och längst in innerväggen som ofta är putsad.
Problemen uppstår när det regnar och blåser. Vatten tränger in i sprickor i fasaden, både i sprickbildningar i väggen men framför allt vid infästningar, fönster eller balkonger. Eftersom konstruktionen inte har en luftspalt har vattnet ingenstans att ta vägen. Fukt samlas inne i fasaden och det uppstår mögel och röta.
30.000 villor
Under 2000-talet har det byggts 30 000 villor och många flerfamiljshus i Sverige med enstegsmetoden. Bolag som NCC, PEAB och Skanska har använt metoden. 2007 varnade SP, Sveriges tekniska forskningsinsitut, för enstegstätade fasadlösningar. Idag kämpar många familjer för att få byggbolagen att åtgärda de mögelskadade fasaderna.
I villaområdet Erlandsdal i Svedala var Jan Ivarsson och hans fru på visning av ett nybyggt hus 2003. Huset såg fint ut, byggt av Myresjöhus bara drygt ett år tidigare.
– Min fru fastnade för det direkt, säger Jan Ivarsson. Det var nytt och fräscht och det fanns ingenting att göra med huset.
Det fanns heller ingenting i besiktningen som kunde tyda på fel i konstruktionen. Så Jan och hans fru köpte huset och flyttade in. Men efter att ha bott i huset några år hade några av grannarna snappat upp att det kunde vara fuktproblem med enstegstätade hus som saknade luftspalt. När det regnar och blåser tränger fukt in i fasaden. Och utan fuktspalt har vattnet ingenstans att ta vägen utan stannar kvar inne i fasaden. I många enstegstätade hus har det konstaterats fukt, mögel och röta.
Fukt i 34 hus
Husägarna i Svedala gjorde en fuktmätning 2009. Den visade kraftigt förhöjda fuktvärden i alla trettiofyra hus. Jan och hans fru blev förskräckta.
– Jag tänkte att det blir tufft, men har man förhöjda fuktvärden på alla mätpunkter i fastigheten måste man göra något åt det, säger Jan Ivarsson.
I de flesta fall med enstegstätade hus som fått fuktskador har förtvivlade husägarna inte orkat driva processer mot byggbolagen eller har husägarna gått med på förlikning. Men de trettiofyra husägarna i Svedala orkade kämpa. De gick vidare och stämde Myresjöhus eftersom de tyckte att fasaden var felbyggd.
– Den här fasaden är ett felbygge, säger advokat Nils Petersen, som företrätt husägarna. Vi vill att Myresjöhus ska bygga om fasaderna till en tvåstegslösning.
Ingen ersättning
Men det yrkandet höll inte hela vägen. Eksjö tingsrätt dömde istället Myresjöhus att betala reparationskostnader på mellan 100 000 och 400 000 kronor till de 23 husägare som köpt husen i första hand. Jan och de andra elva som köpt ett identiskt hus med identiska fuktproblem fast i andra hand, skulle inte få en krona.
– Jag tycker det är helt fel, säger Jan Ivarsson. Bara för att vi köpt huset i andra hand innebär det inte att Myresjöhus inte har något ansvar.
Både husägarna i Svedala och Myresjöhus överklagade tingsrättens dom. Myresjöhus anser att utförandet med enstegstätade fasader var en allmänt vedertagen fasadkonstruktion och att fasadsystemet före 2007 ansågs vara fackmässigt.
– Eftersom vi har överklagat domen handlar det i grund och botten om att vi anser att den är felaktig, säger Mikael Olsson, vd BWG Homes/Myresjöhus.
En dom i hovrätten kommer att ha avgörande betydelse för vilket ansvar byggbolagen har för att åtgärda fuktskadade hus med enstegsfasader. Hela byggsverige avvaktar nu hovrättens dom mot Myresjöhus.
– Det är tiotusentals hus som är byggda så här, säger Nils Petersen, advokat. En prejudicerande dom skulle innebära stora kostnader för byggbolagen, många miljarder kronor.