Ulf Dahlberg är VD på Treklövern som är Klippans kommunala bostadsbolag och han menar att det inte är ett automatiskt nej om man har skulder, utan då görs en individuell bedömning. Men hyresskulder och försörjningsstöd accepteras inte.

– Vi betraktar det som en osäker inkomst.

Meningen med kommunernas andrahandskontrakt är många gånger att det ska finnas möjlighet att de ska kunna övergå i förstahandskontrakt, något som går trögt i dag.

– Där är vi inte riktigt än. Vi jobbar tillsammans med flera olika bostadsbolag i kommunen och med privata värdar för att påverka dem att släppa på kraven. Fler borde få ett förstahandskontrakt än i dag. Tillexempel om man bor sexmånader hos oss klanderfritt så borde det kunna övergå i ett förstahandskontrakt. Vi arbetar för att fler ska nå dit, säger Kenneth Nilsson, enhetschef arbetsmarknad och sysselsättningsenheten Klippans kommun.

Han menar att det här är viktigt för flödet.

– Kan fler få ett förstahandskontrakt så betyder det att vi kan få fler att testa ett andrahandskontrakt och krymper då det stora behovet. Jag möter personer dagligen som är uppgivna för att de inte har någonstans att bo.

Färre vräkningar och fler på bostadsmarknaden

Sedan ett antal år tillbaka har Klippans kommun och olika förvaltningar där tillsammans med bostadsbolagen skapat en grupp som kallas Bo kvar. Den består av bostadsföretag, socialförvaltningen, budget- och skuldrådgivare. Där finns en samsyn, menar Kenneth Nilsson och Ulf Bengtsson där de tillsammans arbetar mot ett gemensamt mål, hindra att folk vräks och arbeta för att få in fler på den vanliga bostadsmarknaden.

– Visst fungerar det, men jag kan tycka att bostadsbolagen ibland sätter lite stopp för att bevilja ett försthandskontrakt, säger Kenneth Nilsson.

Ulf Bengtsson håller inte med om kritiken som säger att de senaste fyra åren har Treklövern beviljat fyra av sju förfrågningar om övergång till förstahandskontrakt.

– Jag tycker inte vi har för hårda regler. Vi måste säkerhetsställa att vi kan få in hyran och det är vårt främsta syfte, säger han och fortsätter:

– Jag kan se att samarbetet i Bo kvar har gett frukt. Skuldrådgivarna har hjälpt så att flera av våra hyresgäster har fått hjälp med sin ekonomi.

Han tycker att det vore värre att bevilja en hyresgäst kontrakt som inte kan betala för sig och så får den hyresskulder som den måste dras med hela livet.

”Det är ändå människor vi har att göra med”

Henrik Jönsson har inte lyckats få ett hyreskontrakt själv. Han jagar jobb och har ett tillfälligt arbete som gör att han kan betala hyran till kommunen, som han hyr i andrahand av i dag, och mat tills sig och sina barn.

– Jag tycker att de borde släppa lite på kraven, det är ändå människor vi har att göra med som behöver ett tak över huvudet, säger han.

Fastighetsbolaget upplever inte något högre tryck på förfrågningar om bostad för de med försörjningsstöd, så som kommunen gör. Boverket är rädd för att trycket på socialtjänsten ska bli ännu mer påtagligt i framtiden.

– Det kan leda till att människor tror att de har större chans att få en bostad om de vänder sig till kommunens socialtjänst om hjälp med ett bostadskontrakt istället för att ställa sig i bostadskö hus bostadsbolagen. Då kan det bli fel syfte och en oroande utveckling, för bostadsbolagen ska inte vara någon bostadsförmedling.