Det konstaterar kommunens brottsförebyggande råd, som utvärderat den så kallade Staffanstorpsmodellen.
– Det känns lite tryggare när man går runt och ser informationsmärkena, säger Ulla Svensson som bor i Hjärup i Staffanstorps kommun.
Det var hösten 2015 – efter en våg av inbrott – som Staffanstorps kommun och polisen startade ett pilotprojekt tillsammans. Man ville få invånarna att DNA-märka sina värdesaker. När projektet nu är slut, har närmare 2.000 av totalt 8.500 hushåll deltagit.
Minskat 35 procent
Kommunens utvärderingen visar på ett mycket gott resultat.
– På ett år har brottsligheten minskat med 35 procent. Det är mer än förväntat för målet vi satte var 30 procent, säger Adam Jonsson, kriminologen bakom utredningen.
Se hela inslaget: Så bromsade Staffanstorpsborna inbrotten
Staffanstorps kommun har satsat en halv miljon på framförallt informationsmaterial. På gatorna sitter 200 skyltar som verkar avskräckande. Detta vid sidan om fastighetsägarnas klistermärken.
På Staffanstorps kommun är man positivt överraskad.
– Man kan alltid hoppas på att ett projekt ska bli framgångsrikt. Men att nå en minskning av inbrotten med 35 procent är fantastiskt, fantastiskt, säger tryggshetsansvarige Patrik Runesson.
Osynlig vätska
Vid DNA-märkningen penslas sakerna med en osynlig vätska, som blir synlig med vid belysning av polisens UV-ljuslampa.
Åke Svensson i Hjärup tycker inte att det varit svårt att märka värdeföremålen.
– Det är som att måla med en vanlig pensel. Det här tycker jag alla borde göra, säger han till SVT Nyheter Skåne.
Märkutrustningen har kostat runt 500 kronor. Väl använda pengar, tycker Birgitta Salmi.
– Absolut. Det handlar ju heller inte bara om värdet på det stulna. Ett inbrott innebär fönster och dörrar som måste lagas.
Spridas i landet
Tanken är att Staffanstorpsmodellen ska spridas till andra kommuner.
– Det är därför vi genomför utvärderingen, för att eliminera barnsjukdomar, säger Adam Jonsson.