– Vartannat samtal som vi får handlar om kamerautrustade drönare och vilka regler som gäller, säger Henrik Kvennberg på Länsstyrelsen i Skåne och som ansvarar för tillstånd för kameraövervakning.

För frågan är om kamerabestyckade drönare och så kallade dashcams, en kamera monterad i bil eller på cykel, kan komma att omfattas av kameraövervakningslagen.

Två ärenden, varav ett från Skåne, prövas just nu i Högsta förvaltningsdomstolen och kan i praktiken sätta stopp för många drönarfotografer. Det krävs nämligen starka skäl att få ett sådant tillstånd. Det handlar om integritetsintresset och att tillstånd ges när kameraövervakningen ska vara brotts- eller olycksförebyggande.

– Det diskuteras och ventileras framförallt på nätet och det finns ju mycket frågor, jag vill inte kalla det för rädsla men det finns farhågor inför det som ska komma, säger Fritz Schibli som är yrkesfotograf.

Vad för farhågor?

– Att det blir förbjudet att flyga helt enkelt.

Osäkert rättsläge

Han har idag tillstånd från Transportstyrelsen och från Försvarsmakten angående spridningstillstånd av de bilder han fotograferar eller filmar bl a till media.

Ny och billigare teknik gör det möjligt för vem som helst att filma med drönare eller med småkameror fästa på cykel eller i bilar. Idag har närmare 1500 drönarförare tillstånd från Transportstyrelsen.

Länsstyrelsens svar till dem som ringer är att rättsläget är osäkert. För inget är ännu avgjort.

– Vi kan inte ge förhandsbesked utan måste titta på vart ärende för sig, säger Henrik Kvennberg.

Hittills har de bara haft två ansökningar som prövats. I båda fallen har de ansett att det krävs tillstånd enligt kameraövervakningslagen och nekat dem det. Ett fall är överklagat till kammarrätten och det andra , som rör en dashcam, är ett av de två fall som just nu prövas i högsta instans. Det är datainspektionen som driver målen i Högsta förvaltningsdomstolen .

Gränsdragningsproblem

Frågorna som kan avgöra om det behövs tillstånd är om kameran på drönaren kan anses uppsatt och inte kan manövreras på plats och att den riktas mot en plats som allmänheten har tillträde till och kan användas för personövervakning.

Men huruvida kameran är uppsatt om den sitter på en drönare eller kan manövreras på plats verkar vara en snårig uppgift att tyda. Domstolarna har hittills haft lite olika uppfattning men prövas alltså nu slutgiltigt i högsta instans.

– Om man har en kamera i pannan eller på kroppen, vad gäller då?

– Om du har en kamera på dig som du själv stänger av och sätter på så ställer Länsstyrelsen inga krav på tillståndsplikt, säger Henrik Kvennberg.

Fritz Schibli tycker det är konstigt och tar ett exempel från en plats där han fotograferade en brottsplats.

– Om jag går ut (på en balkong) med en kamera på stativ och filmar eller tar bilder från exakt samma vinkel som en drönare, så är det tillåtet enligt Länsstyrelsen men det är inte tillåtet att ligga med en drönare på näst intill samma plats?

– Det är något som den här nya tekniken medför att det kan bli gränsdragningsproblem och där hoppas vi att fallen som prövas i domstol ska ge klarhet i vad som gäller.

Besluten i högsta förvaltningsdomstolen ska komma under hösten. Men även justitiedepartementet har tillsatt en utredning som ska se över kameraövervakningslagen och som ska redovisas 2017.