Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Fiasko för Malmös arbete mot våldsbejakande extremism 

Malmös projekt Våra Liv skulle identifiera 50 radikaliserade ungdomar. På ett år har projektet bara hittat en ung kille - som ville slåss för kvinnors rättigheter.

Våra Liv är Malmös stads prestigeprojekt i arbetet mot våldsbejakande extremism, men de tydliga resultat som utlovats har uteblivit.  Under tre år ska projektet identifiera 50 radikaliserade ungdomar per år, totalt 150 individer, i syfte att omvända dem.  

Bara en radikaliserad  

En granskning som SVT Nyheter Skåne har gjort av mål, resultat och ekonomi visar att projektet har havererat det första året. 

– Resultatet är en riktigt radikaliserad och tre som flörtar med extremismen. Jag tycker att statistiken talar för sig själv. Det är ett fiasko att man inte har kommit i kontakt med fler personer, säger Magnus Ranstorp, terrorismforskare vid Försvarshögskolan. 

I sin rapport till Arvsfonden, den största finansiären av projektet, uppges Våra Liv ha arbetat med en radikaliserad ungdom som valde att inte resa iväg till krigets Syrien.  

– Samtidigt ska de utveckla en metodhandbok på just individer som är radikaliserade. Hur ska man göra det när man bara har hittat en person, som inte tillhör IS? undrar Magnus Ranstorp.

Skulle hitta 50 radikaliserade ungdomar – hittade en

Kriminella räknas delvis

Projektet ska också arbeta med 150 delvis radikaliserade ungdomar per år, totalt 450 ungdomar på tre år. Där redovisar Våra Liv 22 kriminella ungdomar som ingår i ett annat projekt - "Hoppa Av". Tre av dem ska ha visat radikala idéer och sympatier med våldsbejakande rörelser.  

SVT Nyheter Skåne har talat med den enda radikaliserade personen som projektet redovisar. Han berättar att han var beredd att resa till Syrien för att strida för kvinnors rättigheter men övertalades att stanna hemma. Han skulle ingå i kurdiska YPG. 

– Jag hade redan innan bestämt mig för att avstå från att resa om jag kände tvekan och de fick mig att tveka, säger han till SVT Nyheter Skåne. 

Magnus Ranstorp är skeptisk till om den unge mannen kan räknas som före detta extremist. 

– Ja, det är jag, men låt oss säga att de får det om man är snäll. Men det här skulle omfatta väldigt många individer och det finns ingenting som antyder i dokumentationen att de har varit ute och ens försökt att hitta de här individerna på ett aktivt sätt, säger Magnus Ranstorp. 


LÄS MER:
KULTURFÖRENING SPARKAS UT EFTER EKONOMISKA OKLARHETER


Malmö stad har tidigare fått kritik för att kommunen saknade handlingsplan mot våldsbejakande extremism. 

Med projektet Våra Liv försökte kommunen rädda sitt anseende och visa att Malmö arbetar seriöst mot radikalisering. 

– På det stora hela är vi rätt så nöjda med resultatet, om man tänker att det inte handlar om hur många vi har nått ut till, utan att vi faktiskt har funnits till för de som har behövt vårt stöd, säger Aida Music Omahic, sektionschef på sociala resursförvaltningen i Malmö stad. 

Men en av 50 radikaliserade ungdomar kan väl knappast vara godkänt? 

– Vi hade högt satta mål, men vi har ändå nått ut till ungdomar och föreningar. 

Magnus Ranstorp är kritisk till att Malmö stad har förlitat sig till projektet Våra Liv och inte följt upp projektet tillräckligt. 

– De har satsat allt på ett kort och häktat upp mycket av sin verksamhet på det här projektet. Det har tagit väldigt stor plats och fått mycket pengar, säger Magnus Ranstorp.

Pengar från Arvsfonden 

Projektet Våra Liv kostar nära 15 miljoner kronor under tre år. För pengarna står Malmö stad, Arvsfonden och MUCF, Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor.   

– Med anledning av era uppgifter, har vi anledning att fråga organisationen varför de inte kommit längre i vissa delar, säger Lotta Persson, avdelningschef på MUCF. 

Sparkas ut ur projektet 

Initiativtagare till projektet är Spiritus Mundi, en kulturförening i Malmö som sedan början av 2000-talet anordnat projekt efter projekt med musik och kulturutbyten. Föreningen var i blåsväder 2008, efter att man rest till Saudiarabien med skolelever från Malmö.

Under tisdagen kom beskedet att Malmö stad bryter med Spiritus Mundi  på grund av oklarheter i projektets ekonomi.

Naiva mål 

Föreningen har haft flera projekt i mellanöstern och därför ansåg man sig vara lämpade att driva projektet mot radikalisering. Idag säger grundaren och vd:n Henrik Melius att målen var för högt satta. 

– Det var naivt av oss att tro att vi skulle klara att nå de siffrorna, speciellt under det första projektåret, säger Henrik Melius.  

Spiritus Mundi har fått merparten av pengarna i projektet, men Henrik Melius menar att Malmö Stad, som projektägare, bär en stor del av ansvaret för att man inte nått de uppsatta målen.  

– Det har inte varit lätt att hitta formerna för samverkan mellan en stad och civilsamhället. Det är en jätteviktig fråga och den kanske behöver tid. 

Magnus Ranstorp tror inte att Spiritus Mundi haft tillräckliga kunskaper om radikalisering, men anser också att Malmö har brustit i sitt kontrollansvar. 

– Det är helt häpnadsväckande att Malmö har haft en verksamhetskoordinator inne i projektet och att man ändå inte kunnat upptäcka och se problemen. Jag tror att intentionerna var goda från början men resultatet saknas ju nästan helt. De har ju fått pengar för att hitta radikaliserade individer. Det här räcker ju inte på långa vägar, säger han. 

Malmö stads arbete mot våldsbejakande extremism

Mer i ämnet