Foto: TT

Fler jobb och färre bidrag i Herrgården

Uppdaterad
Publicerad

Vid sidan av gängkriminalitet och dödsskjutningar syns en positiv utveckling i flera av Sveriges så kallade utanförskapsområden. Andelen förvärsarbetande är i flera fall den högsta som uppmätts på 20 år.

I Herrgården i Rosengård i Malmö syns en dramatisk förändring. Där har andelen som jobbar ökat från 6,8 till 26,8 procent på nära 20 år. Även i Centrum och Öster i Landskrona syns en positiv utveckling.

Det är Dagens Nyheter som granskat data från från Statistiska Centralbyrån (SCB) över de 15 stadsdelar i Sverige som klassificeras som särskilt utsatta.

Andelen som arbetar är fortfarande lägre än genomsnittet i landet. Men i flera områden är siffran den högsta som uppmätts sedan Statistiska Centralbyrån (SCB) började sina mätningar för drygt 20 år sedan.

Tryggheten ökar

I Herrgården ökade andelen som förvärsarbetade med fyra procentenheter mellan 2014 och 2015.

– Vilken statistik vi än tittar på när det gäller Herrgården så ser vi förbättringar. Andelen behöriga till gymnasiet är större, försörjningsstöden minskar, tryggheten ökar. Vi ser att antalet bränder har halverats. Röstdeltagandet ökade 2014 jämfört med de tidigare valen. Vi kan konstatera att hur vi än tittar så är utvecklingen positiv och det är en bild som sällan kommer fram, säger Sabina Dethorey, utvecklingssamordnare i Malmö stad, till tidningen.

Positivt i Landskrona

I nio av de femton områden som tidningen granskat har andelen förvärsarbetande ökat på både kort och lång sikt mellan 1997 och 2015. Förutom Herrgården utmärker sig också Södra Sofielund i Malmö där andelen som arbetar gått från 39,3 till 49 procent mellan 1997 och 2015. Samma trend syns i Centrum och Öster i Landskrona där andelen som jobbar gått från 50,2 till 55 procent under samma tid.

I fem stadsdelar syns ingen tydlig trend. I en stadsdel, Gamlegården i Kristianstad, har situationen försämrats. Där har andelen förvärsarbetande minskat från 47,5 till 36 procent.

Fler utrikesfödda i arbete

Lars Calmfors, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet säger till tidningen att han är förvånad över att utvecklingen varit så stark i flera av de utsatta områdena.

– Samtidigt ser jag inget som är uppenbart konstigt med hur siffrorna är framtagna. En förklaring är troligtvis att det har varit en allmän uppgång av sysselsättningsgraden bland utrikesfödda, kraftigare än bland inrikesfödda, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.