Sverige har högst ungdomsarbetslöshet i hela Nordeuropa och så har det sett ut sedan 90-talet. Var femte ung människa går utan jobb.
Politikerna sätter upp mål och forskare i bland annat Lund funderar på varför det ser ut som det gör och vilka åtgärder som krävs för att få ner arbetslösheten.
– Ungdomsarbetslösheten är väldigt hög i Sverige, högre än i de andra nordiska länderna och i Tyskland och Holland för att ta några exempel, säger Alexandru Panican, docent på socialhögskolan i Lund.
Han har studerat matchningen mellan gymansieskolans utbildningsprogram och arbetslivets behov och kan konstatera att det finns skolor som utbildar ungdomar i kompetenser som ingen eller få efterfrågar. När de tar av studentmössan går de ut på en arbetsmarknad som kräver andra kunskaper och färdigheter. Detta är ett stort problem i Sverige liksom att det finns en bild av att teoretiska utbildningar är bättre än yrkesininriktade.
Kortkurser räcker inte
– Det finns politisk ambition att alla ska gå på högskolan men det man glömmer är att alla varken vill eller klarar av en högre utbildning, säger Alexandu Panican.
Han önskar att skolan ska samarbeta mer med näringslivet och ta reda på vilka utbildningar som efterfrågas.
– Jag föreslår fler eftergymnasiala utbildningar som innehåller både teori och praktik. Det ska inte vara korta kurser på några månader utan bra och ibland kostsamma utbildningar som kan leda till jobb, säger Alexandru Panican.
Behövs bättre matchning
Han är kritisk till Arbetsförmedlingens och kommunala projekt som bara leder till att ett fåtal får sysselsättning.
– Det krävs åtgärder som leder till att arbetslösheten sjunker på riktigt. Några jobb hit och dit gör ingen skillnad, säger han men betonar att det finns exempel på bra projekt.
På frågan varför Sverige lyckas sämre än andra länder med att få ner ungdomsarbetslösheten svarar han:
– Om det hade funnits ett bra svar på den frågan han den varit löst. Jag tillhör en foskargrupp som anser att matchningen måste bli bättre. Det är enda sättet att få ut fler unga männsikor på arbetsmarknaden, konstaterar Alexandru Panican.