Skåne

– Jag behöver njurdialys för att mina njurar har lagt av och jag har kanske fem procent njurfunktion kvar , säger Peter Ekblom. Foto: SVT

Peter är en av 8 000 som lever med kronisk njursjukdom

Uppdaterad
Publicerad

Fler drabbas av kroniska njursjukdomar när övervikt, högt blodtryck och diabetes ökar. I Sverige är omkring 8 000 personer i behov av dialys eller väntar på transplantation.

Bristen på nya behandlingar har fått forskare vid Lunds universitets diabetescentrum att starta ett internationellt forskningsprojekt. Deras budget är på 300 miljoner kronor.

Fem dialyser i veckan

Fem dagar i veckan måste Peter Ekblom gå i bloddialys. Varje gång tar det tre timmar.

– Jag behöver det för att mina njurar har lagt av och jag har kanske fem procent njurfunktion kvar. Man mäter ofta det hur man producerar urin och jag kissar kanske en gång i veckan, säger han.

Han fick diagnosen diabetes typ 1 redan som barn men har mått bra fram till för åtta eller nio år sedan då han började med dialys. Diabetes är den ledande orsaken till kronisk njursjukdom och njursvikt i världen.

Uppskattningsvis drabbas 600 personer av kronisk njursvikt i Sverige varje år och omkring 8000 är i behov av dialys eller väntar på transplantation. Omkring 10% av befolkningen, globalt i världen, har någon form av kronisk njursjukdom. Uppskattningsvis har hälften av dessa  även diabetes eller en annan renodlad diabetisk njursjukdom.

”Ett hopplöst läge”

Njursjukdomar innebär stora kostnader för samhället och ett lidande för individen. Enligt Maria Gomez som är projektledare och professor vid Lunds Universitets diabetescentrum (LUDC), så har det inte kommit nya läkemedel de senaste 15 åren.

– Det är ett närmast hopplöst läge för patienter med diabetisk njursjukdom. De försök som gjorts har kört fast på grund av biverkningar eller utebliven effekt, säger Maria Gomez.

Därför har hon och forskare vid LUDC tagit initiativ till ett stort internationellt projekt med ett trettiotal universitet, myndigheter och privata företag från 11 länder för att ta ett helhetsgrepp kring just diabetisk njursjukdom. Projektet har döpts till BEAt-DKD (Biomarker Enterprise to Attack Diabetic Kidney Disease). 

Man ska använda och utveckla existerande data, och arbetet innebär att man både ska söka orsaker bakom sjukdomen, och utveckla nya diagnosverktyg och behandlingar.

”Väldigt aktuellt”

För Peter Ekblom är dialysen idag livsviktig, men han har har också utretts för en transplantation.

– Jag ska snart ha ett möte med transplantationskirurgerna och höra vad de säger. Så det är väldigt aktuellt, säger han.

Diabetisk njursjukdom (diabetesnefropati)

Diabetes är den ledande orsaken till kronisk njursjukdom och njursvikt i världen. Diabetespatienter bör därför kontrolleras regelbundet för njursjukdom. Diabetisk njursjukdom är inledningsvis ofta symtomfri och det kan dröja flera år innan den drabbade får känningar. Trötthet, huvudvärk och illamående är exempel på symtom. 

Behandling kan ske genom blodtryckssänkande medicin (ACE-hämmare) och reglering av blodsockernivå som är en del av den ordinarie diabetesvården. Många behöver dock förr eller senare dialys eller njurtransplantation.

Fakta/BEAt-DKD Projektet

BEAt-DKD (Biomarker Enterprise to Attack Diabetic Kidney Disease) syftar till att genom ett brett angreppssätt öka kunskapen om diabetisk njursjukdom. Centrala mål är bättre klassificering av patienter samt utveckling av biomarkörer för att underlätta diagnostik och klinisk prövning.

Projektet leds av Lunds universitet via LUDC (Lunds universitets diabetescentrum) och samlar totalt 29 partner i 11 länder: Sverige, Danmark, Finland, Nederländerna, Storbritannien, Italien, Tyskland, Frankrike, Österrike, Schweiz och USA. Projektet är femårigt och med en budget på ca 300 miljoner svenska kronor varav hälften kommer från EU:s IMI-program, medan life science-industri och organisationer utan kommersiellt syfte står för den andra hälften.

BEAt-DKD bygger vidare på delar av det tidigare IMI-finansierade projektet SUMMIT ((SUrrogate markers for Micro- and Macro-vascular hard endpoints for Innovative diabetes Tools) som även det koordinerades av forskare vid LUDC men som hade ett bredare fokus på kardiovaskulär sjukdom.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.