Det var förra året som Linus Malmborg upptäckte att hans Facebookbilder användes för att lura unga flickor att skicka nakenbilder på sig själva till, vad de trodde, var hans egna Facebookprofil. Men i själva verket var det en främmande person som stod bakom det kopierade Facebookkontot. Han har polisanmält tre gånger men förundersökningarna har lagts ner redan dagen efter anmälan.

Inte utsatt för brott

Ewa-Gun Westford är kommunikationsansvarig för polisområde södra Skåne, och säger att förundersökningarna lagts ner därför att det inte är Linus som är utsatt för brottet, och att han inte velat berätta vilka de unga flickorna är.

– Den polis som har hand om utredningen har vädjat till honom att berätta vilka flickorna är som har utsatts, men det vill han inte, säger hon.

Amerikanskt regelverk

Utan kontakt med flickorna blir det svårt att gå vidare med utredningen. Linus Malmborg säger själv att han inte berättat därför att flickorna sagt att de vill vara anonyma.

– De har sagt att de inte vill ha någon kontakt eftersom då måste deras vårdnadshavare också kontaktas. De vill inte att deras föräldrar ska veta vad de har gjort, säger han.

Att få uppgifterna från Facebook säger Ewa-Gun Westford är mer eller mindre omöjligt.

– De regleras av ett amerikanskt regelverk. Vi kan bara få ut uppgifter om det rör sig om väldigt grova brott, säger hon.

Känner skuld

Kammaråklagare Ulrika Rogland håller med om att det är svårt att förmå unga flickor att ge sig till känna i sådana här fall och anmäla eftersom de ofta känner skuld och inte vill att andra ska få reda på det.

– Det är väldigt vanligt att de som har drabbats tror att de har gjort fel. Gärningsmännen är duktiga på att intala dem att det är de som har gjort fel, säger hon.

Ulrika Rogland har, tillsammans med en annan författare, skrivit en bok om gromning som hon vill ska användas i skolan för att informera barn om hur man hanterar liknande situationer.