Hon minns flyktingtälten på Rinkabyfältet

Uppdaterad
Publicerad

”Det ser ut som beduintält i öknen”, berättar Bo Holmström i ett SVT-inslag från 1992. Han beskriver de 65 militärtält som satts upp på det militära rinkabyfältet. ”Det fick plats 35 till 40 i de stora tälten”, säger Anna-Lisa Nilsson.

Hon var en av fem från Rinkaby som engagerade sig mest för att hjälpa de som flydde från det krigshärjade Balkan, varav många var barn. Hon sitter nu framför sitt fotoalbum och minns hur barnen lekte glatt.

– De kände väl inte till oron omkring dem. Och här ser vi en familj som ser nöjd ut och det var de ju när de fått mat och så.

Svar i veckan

Migrationsverket undersöker nu alla möjligheter att skapa tillfälliga boenden och Försvarsmakten säger att trots att man använder fältet just nu ska försöka hitta en lösning, svaret kan komma redan denna vecka.

Men nu handlar Migrationsverkets planer om baracker istället för militärtält. Tält som den varma sommaren 1992 gjorde det olidligt för exempelvis de sjuka barnen.

I inslaget från 1992 ser man en liten flicka till synes i feberyra och en mamma som försöker fläkta ovanför henne.

– Ja det var många sjuka men det berodde nog på värmen, säger Anna-Lisa Nilsson.

”Sa att de stal”

När vi står vid skjutfältet ropar någon från en förbikörande bil att området kommer förstöras och sänka intelligenskvoten. Och samma inställning fanns hos vissa redan för 23 år sedan.

– De stal sa en del men det gjorde de inte och samma saker kan man ju höra idag från motståndarna.

Minnena har bleknat men ett som fastnat hos Anna-Lisa var den oro som flyktingar visade när de skulle bussas vidare från tältlägret.

– Det var tragiskt att se och en del ville inte gå ombord, men det måste man ju.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.