Foto: SVT

IS-jihadist kom till Malmö och sökte asyl i Sverige

Uppdaterad
Publicerad

En ökänd jihadist landade på Malmö Airport i måndags och togs i förvar av polisen.

Men när mannen sökte asyl tog Migrationsverket över ärendet – och utvisningen stoppades eftersom asylrätten alltid väger tyngst.

Kommissarie Leif Fransson, vid gränspolisen i region Syd, är kritisk till att personer som finns listade på Schengens så kallade spärrlista, och därmed ska nekas inresa, ändå kan komma in i landet så fort de söker asyl, rapporterar Sydsvenskan.

– Sverige har fått rykte som en säker inkörsport för terrorister. Så fort de här personerna slänger in sitt trumfkort och säger ”asyl” så öppnar sig pärleporten, säger Leif Fransson till tidningen.

Den 46-årige mannen från Bosnien finns med på spärrlistan över farliga personer, och har stoppats för inresa på begäran av Frankrike.

Sökte asyl

Ärendet har nu lämnats över till Migrationsverket, som enligt uppgifter till tidningen fortsatt håller mannen i förvar. Bland säkerhetstjänster i Europa är 46-åringen känd som en veteranjihadist i terrorgruppen IS och anses vara mycket farlig. Men internationell asylrätt väger tyngre.

– Alla har rätt att söka asyl, det står i Genèvekonventionen. Han ska få sina asylskäl utredda först, säger asylrättsexperten advokat Hans Bredberg, till TT.

Sedan kan mannen eventuellt bli utvisad – något Bredberg tror kommer att ske.

Hanteras skyndsamt

Migrationsverket lovar att hantera mannens asylansökan skyndsamt. Säpos åsikter ska också hämtas in. Eftersom 46-åringen kommer från Bosnien saknar han i praktiken möjlighet att få asyl i Sverige.

Är det lämpligt att en känd IS-jihadist som finns på Schengens spärrlista kan söka asyl i Sverige?

– Den möjligheten tillskriver svensk lag alla som kommer till svensk mark, men det betyder inte att man ges tillträde, utan man har stor risk att bli utvisad och är ju i det här fallet inlåst medan asylansökan prövas, säger inrikesminister Anders Ygeman (S).

Ser du inga risker?

– Nej.

Flyktingkonventionen

FN:s flyktingkonvention, även kallad Genèvekonventionen, antogs 1951 och utvidgades 1967.

Syftet är att ge ett rättsligt skydd åt flyktingar.

Den innebär bland annat att varje land måste pröva varje persons ansökan om asyl individuellt.

År 2015 hade 146 stater antagit konventionen, däribland Sverige.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.