– Sen det blev svårare att få uppehållstillstånd känner många en stor hopplöshet, berättar Maria Wallander på mottagningen.

I Skåne är just nu närmare 3 000 ensamkommande flyktingbarn inskrivna som asylsökande hos Migrationsverket. De väntar på besked om eventuellt uppehållstillstånd, på att livet ska starta på riktigt. Men när asylreglerna stramades åt spred sig hopplösheten i gruppen.

”Många har börjat med droger”

– Vi märker en stor skillnad. Många har börjat med droger för att döva oron, de ser ingen annan lösning, säger Maria Wallander på Mariamottagningen i Malmö.

Omid Mahmoudi, själv ensamkommande flyktingbarn från Afghanistan, har samma erfarenhet. Han kom till Malmö 2011 och är arbetar nu med Ensamkommandes förbund. Där möter han ofta landsmän som börjat ta droger för att orka med väntan på en oviss framtid.

– Jag ser det på deras röda ögon, på deras beteende, säger han.

Erbjuds gratis

Omid Mahmoudi har också hört att många i gruppen erbjuds droger gratis,”av en kompis”.

– Men det är ju ingen kompis som ger bort droger, det är en langare.

Även Maria Wallander berättar att flyktingbarnen ses som en ”attraktiv grupp” att locka in på drogmarknaden.

– De har ingen familj, de är ensamma och svaga.

Hon har haft kontakt med ett 40-tal ensamkommande flyktingbarn under det gångna året, vilket är många fler än året innan. Ofta är det skolan eller personalen på boendet som misstänker drogmissbruk och tar kontakt med mottagningen. Flyktingbarnen som sen kommer dit är inte bara missbrukare, de är också ofta väldigt sköra efter olika umbäranden.

Även från andra håll i landet rapporteras om problemet. I Stockholm har polis och socialtjänst slagit larm om hur rökheroin blir allt vanligare bland ensamkommande flyktingbarn.

– De kan ha varit barnsoldater, de kan ha suttit i fängelse, varit utsatta för sexuella övergrepp, blivit misshandlade, berättar Maria Wallander.

Handbok för personalen

Hon har nu tagit fram en handbok för hur personal ska  bemöta den här gruppen och tidigt upptäcka missbruk. Den går ut till alla boenden eftersom det ofta är personalen där som ungdomarna har bäst kontakt med.

– De ska  vara uppmärksamma på olika signaler, som att skolan fungerar sämre, det är mycket kompisar man inte har koll på, spring på nätterna, mycket telefonsamtal.

Omid Mohmoudi försöker för sin del att vara en förebild. Hans lägenhet är prydd med olika utmärkelser han fått för sitt arbeta med Ensamkommandes förbund som ”årets eldsjäl”.

– Jag säger till ungdomarna att de ska skapa sig ett bra liv här. Deras familjer har ofta skickat dem hit för att de ska få ett bra liv. Men tyvärr har många blivit besvikna.

Kommer att öka

Maria Wallander uppmanar istället ungdomarna att inte tänka så mycket på framtiden.

– De ska ta en dag i taget. Det kan bli övermäktigt om man ska oroa sig ett halvår i taget, oroa sig för hela sin framtid. Men en dag i taget kan de klara.

Båda två varnar dock för att drogmissbruket bland de ensamkommande flyktingbarnen sannolikt kommer att öka ytterligare.

– Jag är rädd för det, säger Maria Wallander. Jag hör från både Stockholm och Göteborg att de ungdomar som är papperslösa och gömmer sig också börjar missbruka i allt större utsträckning.

Omid Mahmoudi betonar att det börjar bli bråttom. Missbruket är på väg att bli omfattande bland de ensamkommande flyktingbarnen.

– Vi måste göra något just nu. Annars kan det bli för sent.