Undersökningen har gjorts av biokemister vid naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet tillsammans med kollegor vid klinisk farmakologi. Tillsammans har forskarlaget arbetat i tio år med studien.
För ett par år sedan framställde gruppen mänskligt receptorprotein och testade det i ett konstgjort cellmembran. En receptor är i det här fallet ett protein som har till uppgift att fånga upp och överföra signaler i kroppen.
– I vissa nervceller sitter det receptorer som ska reagera på olika temperaturer eller skadliga ämnen. Vi har nu lyckats framställa ett rent protein, en ren så kallad receptor eller jonkanal. När jonkanalen öppnas, triggas en nervimpuls som vi upplever som smärta. Vi vill ta reda på vilka mekanismer som styr hur receptorn aktiveras, säger Urban Johanson, professor vid kemiska institutionen i Lund, till SVT Nyheter Skåne.
Motsvarande studier har nu gjorts på malariamyggor och resultaten är samstämmiga. Allt tyder på att den grundläggande mekanismen bakom temperatursensorernas funktion, är densamma hos både insekter och ryggradsdjur.
Kan ge ny smärtbehandling
Den nya studien visar att receptorn hos myggan aktiveras av värme. Studien visar också att den första delen av proteinet kan tas bort utan att förmågan att reagera på temperatur förstörs.
– Vi har lyckats framställa den här receptorn i stora mängder och kan nu visa att det rena proteinet är verksamt utan några andra proteiner närvarande. Det nya är att vi kan ta bort mer än halva proteinet och på det sättet ringa in var mekanismen sitter, säger Urban Johansson.
Forskarna har gjort mätningar dels vid olika temperaturer, dels efter att de har tillsatt ämnen som ingår i exempelvis wasabi, pepparot och kanel.
– Det finns likheter i de strukturella förändringarna oavsett om förändringen orsakas av värme eller wasabi. Den molekylära mekanismen för hur det här går till är ännu inte klarlagd, så nu ska vi gå vidare med en mer detaljerad kartläggning, säger professor Urban Johanson, vid kemiska institutionen.
Forskar vidare
Fortfarande är det här grundforskning men forskarna vet inom vilka områden som upptäckterna kan få betydelse:
– Om man kan blockera den här aktiveringen, kan man i framtiden ta fram nya läkemedel och behandlingar mot smärta och klåda. Ämnen som i stället aktiverar kan utvecklas till effektiva medel designade att avskräcka specifika insekter som bär på olika smittämnen, säger Urban Johanson.
Betyder det här att man skulle kunna använda pepparrot för att bekämpa malaria?
– Det är känt att den aktiva substansen i pepparrot har en viss avskräckande effekt på myggan som sprider malaria, men om man vet mekanismen kan man skräddarsy liknande substanser som är ännu mer effektiva och kan användas som myggmedel specifikt mot malariamyggan, säger Urban Johanson, professor vid kemiska institutionen i Lund.
Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Biological Chemistry.