Kvar finns fyra ledamöter som är officiellt partilösa. De två tidigare SD-ledamöterna Jan Larsson och Leif Roos, hittade snabbt en ny hemvist. De blev moderater. Det framgår av en artikel i tidningen Dagens Samhälle.
Med ett växande antal vildar riskerar en redan komplex kommunpolitik att bli ännu mer oförutsägbar. Det konstaterar kommunforskaren David Karlsson vid Göteborgs universitet.
– Kommunerna blir mer svårstyrda. Och fullmäktiges arbete påverkas, det är där vildarna har sin plattform och kan ta upp mycket tid, säger David Karlsson, kommunforskare.
Vill göra sin röst hörd
Genom ett valtekniskt samarbete mellan avhopparna och M och L tog sig Jan Larsson in i kommunstyrelsen. På papperet är han partilös, men i praktiken sitter han på ett borgerligt/moderat mandat.
Själv ser han inget problem med att han valdes för ett parti men nu har en hög position som medlem i ett annat.
– Jag har ju i princip samma grundinställning till samhällsfrågor som tidigare. Men jag gör större nytta i Moderaterna, eftersom min röst blir hörd där. Sverigedemokraterna är så toppstyrt, säger Jan Larsson till Dagens Samhälle.
Enligt Jan Larsson var det personstrider som fick honom och de andra avhopparna att bryta upp från SD. Många vildar som Dagens Samhälle varit i kontakt med anger just det skälet till sina avhopp.
Nyckfulla ledamöter
Dagens Samhälles granskning visar att landets kommunfullmäktige har blivit politiska oroshärdar. 148 politiska vildar, 74 tomma stolar och fler än 1 700 avhopp i landets kommunfullmäktige har skett efter endast halva mandatperioden sedan valet 2014.
I jämförelse med första mandatperioden är detta mer än en fördubbling.
– Partierna har fått svårare att rekrytera folk. Då får man också in ledamöter utan samma lojalitet som förr. Samtidigt viner partipiskorna hårdare för att hålla ihop en brokig flora av koalitioner. Det skapar konflikter – och de som ligger i partiets utkanter, ser andra möjligheter, säger kommunforskaren David Karlsson.